Patrik Kronqvist

Bokrisen för flyktingar kräver snabbt svar

Publicerad

Öppna era hjärtan, uppmanade Fredrik Reinfeldt i valrörelsen. Nu börjar den vädjan ta mer konkret form – åtminstone när det gäller bostadsbehovet.

Nyligen släppte Boverket en delrapport med idéer om hur den akuta bostadssituationen för nyanlända flyktingar kan lösas. Rapporten innehåller en rad förslag, varav flera kontroversiella.

Nyanlända föreslås få förtur till lägenheter via bostadsförmedlingen. Kötid ska alltså inte längre spela någon roll.

Privata hyresvärdar ska tvingas lämna lediga lägenheter till förmedlingen. Därmed skulle fastighetsbolags interna köer kunna behöva stänga.

Staten ska ges rätt att expropriera mark för bostadsändamål - det vill säga ett stort ingrepp i det kommunala självstyret.

Bakgrunden är naturligtvis det kraftigt ökande antal flyktingar som söker sig till Sverige. Boverket uppskattar behovet för personer som beviljats uppehållstillstånd till drygt 38 000 bostäder per år 2015 och 2016. Som en jämförelse färdigställdes ungefär lika många totalt i Sverige ifjol.

 

Boverkets uppdrag har inte varit lätt. Att på tio veckor hitta förslag som kan mildra den bostadsbrist som skapats av decennier av försummade reformer och som förstärks av flyktingströmmen kräver radikala lösningar.

Men att ställa utsatta grupper mot varandra i kampen om bostäder riskerar att skapa kraftiga motsättningar. Den rörlighet på bostadsmarknaden som Boverket vanligen brukar vilja främja lär heller inte gynnas om offentliga förmedlingar lägger beslag på alla lediga hyresrätter.

Boverket verkar själv inse att förslagen är politiskt känsliga. Man skriver rakt ut att "lösningarna kan innebära att man är tvungen att göra avsteg från den svenska välfärdsmodellen".

 

Rapportförfattaren passar också uttryckligen bollen till politikerna i frågan om huruvida flyktingar ska få en gräddfil till vanliga hyresrätter.

Frågan är bara om det finns någon politiker som är villig att fånga den.

Kontrasten mellan Boverkets allvarliga formuleringar i rapporten och den politiska bostadsdebatten är stor. I den senare diskuteras huruvida Bert Karlsson tjänar för mycket på att ge asylsökande tak över huvudet. Och har inte andrahandshyrorna tillåtits stiga för högt?

Visst har bostadsminister Mehmet Kaplan - i likhet med Boverket - nämnt behovet av tillfälliga modulbostäder. Men endast i svepande ordalag och utan finansiering.

Kaplan talar sig hellre varm för hur några hundra miljoner till kollektivtrafik per år på något magiskt sätt ska få fart på bostadsbyggandet. Och han beklagar sig över att pengar för energieffektiviseringar i miljonprogrammet försvann när regeringens budget föll.

Det är inga oviktiga frågor. Men de bleknar i jämförelse med den akuta bostadskris som Sverige står inför.

 

Kanske beror passiviteten på att svenska politiker är vana vid att diskutera samhällsproblem med en betydligt längre tidshorisont. Välfärdens finansiering och reformer av skattesystem är frågor som passar bra för seminarier och långbänk. Det rör en avlägsen framtid då dagens toppolitiker är före detta landshövdingar.

Men de nyanländas bostadsbehov är akut. Det måste lösas här och nu. Lägenheterna borde ha börjat byggstädats i går.

Det är dags att regeringen och bostadsminister Mehmet Kaplan sätter ner foten om vilka medel man tänker använda för att lösa krisen.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag