Politikerna, som ju skulle lösa allt, pekar nu på privatpersoner som Andreas Gustavsson, Henrik Schyffert (bilden) och mig. Plötsligt kan det vara upp till oss huruvida en nyanländ syrier ska slippa novemberkylan eller inte, skriver Patrik Kronqvist.
Politikerna, som ju skulle lösa allt, pekar nu på privatpersoner som Andreas Gustavsson, Henrik Schyffert (bilden) och mig. Plötsligt kan det vara upp till oss huruvida en nyanländ syrier ska slippa novemberkylan eller inte, skriver Patrik Kronqvist.
Patrik Kronqvist

Vad händer med oss när gränsen är nådd?

Publicerad

Svenskarna litar blint på att politiker ska lösa alla problem. Nu klarar makthavarna inte ens att få fram tält. Vad gör det med tilliten?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I september surnade Andreas Gustavsson på tidningen ETC till på den fråga han ständigt fick när han propagerade för en mindre restriktiv flyktingpolitik: "Hur många asylsökande kommer du att ta emot hemma hos dig?" 

Det är fel att lyfta flyktingkrisen från politik till moral, menade Gustavsson. Öppenhetsivrare har inte något personligt ansvar för att flyktingarna ska få någonstans att bo.

I en ledare som fick stor spridning skrev han:

"Riktigt absurt blir det om resonemanget – att din övertygelse uteslutande legitimeras av egna prestationer – möter andra områden än migration.

– Jag vill se en upprustning av svensk järnväg.

– Hur många kilometer räls kommer du att lägga ut?"

I stort höll jag med honom. Då.

Gustavssons resonemang är ett klockrent exempel på det som historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh kallar för statsindividualism. Svenskarna betalar höga skatter och litar i gengäld på att det offentliga tar hand om barnen på dagtid och de åldrande föräldrarna på heltid.  

 

Visst har många privatpersoner visat ett berömvärt initiativ under flyktingkrisen. Men när Kjell Bergqvist tröttnar är det Migrationsverkets personal som fortsätter att jobba 14-timmarspass.

Ännu tydligare uttrycktes inställningen av komikern Henrik Schyffert:

”Det kostar oss alltså två quattro stagionis, en stor Fanta och ett Netflix-abonnemang att rädda livet på 80 000 människor i år.”

Schyfferts syn speglar inte bara svenskarnas höga skattemoral utan också dess höga tillit. Enligt alla mätningar har vi internationellt sett ett skyhögt förtroende för politiker och institutioner. Det är klart att våra makthavare fixar flyktingströmmen - även om den är rekordstor. "Vi befinner oss trots allt i Sverige", som ledarskribenten Ingvar Persson skrev i Aftonbladet i oktober.

Bara en dryg månad senare signalerar myndigheter och politiker dock tydligt att man faktiskt inte fixar det - trots att vi befinner oss i Sverige. Även om vi skulle avstå från tjugo quattro stagioni i månaden finns det, åtminstone på kort sikt, inte tillräckligt med sängplatser att köpa.

"Det finns en risk redan nu att vi inte kan erbjuda tak över huvudet åt alla", sa inrikesminister Anders Ygeman på måndagen.

Den fråga som gjorde Andreas Gustavsson förbannad har - vare sig vi vill det eller inte - blivit högst reell.

 

Både Miljöpartiet och Centerpartiet har redan gjort politik av frågan: "Hur många asylsökande kommer du att ta emot hemma hos dig?" MP vill att den som hyser en asylsökande i sitt hem ska få 2 000 kronor per månad som kompensation. Och C föreslår att flyktingarna ska tvingas fixa sitt boende själva.

Politikerna, som ju skulle lösa allt, pekar nu på privatpersoner som Andreas Gustavsson, Henrik Schyffert och mig. Plötsligt kan det vara upp till oss huruvida en nyanländ syrier ska slippa novemberkylan eller inte.

En högskattestat som tvingas lita till medborgarnas goda vilja för att flyktingar överhuvudtaget ska få tak över huvudet. Är det nu någonting går sönder i statsindividualismens Sverige?

 

Läs också:

Vill Annie Lööf införa dansk flyktingpolitik?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag