På rankinglistor över företagsklimat har Göteborg rasat de senaste åren och ligger nu på en medioker 182:a plats. Foto: Robin Aron
På rankinglistor över företagsklimat har Göteborg rasat de senaste åren och ligger nu på en medioker 182:a plats.  Foto: Robin Aron
Patrik Kronqvist

Vad är det för fel på Göteborg?

Publicerad

Göteborgs kräftgång är ett hot mot hela Sverige.

"Vad är det egentligen för fel på Göteborg?" Den frågan har jag ställt mig allt oftare de senaste åren.

Nej, vänta lite innan du skickar ett ilsket mejl. Den här krönikan är inget utslag av slentrianmässigt Göteborgsförakt från en dryg nollåtta. För mig, som är uppvuxen i Västsverige, var Göteborg länge Storstaden med stort S. Jag besöker ofta och gärna staden än i dag. Men allt sedan jag tog klivet från universitetet till arbetslivet har jag slagits av att Göteborg verkar ha hamnat i bakvattnet.

Långt in på 1950-talet var det en allmän uppfattning att Göteborg med tiden skulle växa om Stockholm. I dag räknar SCB i stället med att Malmöområdet har vuxit om Göteborgsområdet redan om 20 år.

 

För unga människor som vill flytta till storstaden tycks valet stå mellan Stockholm och Malmö. Göteborg har däremot nettoutflyttning av unga. De fåtal av mina vänner som har valt att bosätta sig i staden har ofta redan familj och släkt där. Flera vittnar dessutom om att det varit svårt för dem att hitta jobb som matchar deras utbildning.

Ekonomhistorikern - och göteborgaren - Jan Jörnmark kommer i dagarna ut med boken "Göteborg - mellan segregation och kreativitet". Där driver han tesen att många av Göteborgs problem beror på dess gleshet.

Göteborg är en enorm kommun, till ytan större än Stockholm, Nacka, Solna, Sundbyberg och Sollentuna tillsammans. Men medan det i de fem sistnämnda kommunerna bor 1,2 miljoner människor har Göteborgs kommun bara en halv miljon invånare.

 

Glesheten har både historiska och nutida orsaker. Hårda byggrestriktioner och oklara ägarförhållanden gjorde att det var lättare att bygga i periferin än i centrum. Och under 50- och 60-talen valde kommunpamparna i Göteborg att expandera genom att införliva grannkommuner. Den härskartekniken fungerade sämre i Stockholm. Samtidigt revs så stora delar av Göteborgs innerstad att Klararivningarna i Stockholm framstår som varsamma i jämförelse.

Skillnaden mellan städerna fortsätter att växa i vår tid. Medan Stockholms uttalade mål de senaste decennierna har varit att växa inåt - det vill säga genom förtätning - har Göteborg i stället satsat på regionförstoring, att öka inpendlingen till staden. Centrala Göteborg har i dag inte fler invånare än på 1890-talet.

 

Bostadsbyggandet har också hämmats av ideologi. Trots att i stort sett alla byggsubventioner avskaffades efter 90-talskrisen har S-styret i Göteborg fortsatt att försöka styra byggandet mot hyresrätter, helst i förorterna. Företag som velat bygga centrala bostadsrätter har däremot ofta motarbetats. Därmed har blivit svårt att få ekonomi i projekten och mycket lite har alls blivit byggt.

Det har fått till följd att hög- och medelinkomsttagare lämnar Göteborg för förortskommuner som Lerum, Kungsbacka eller rentav Varberg. Skattekraften sjunker därmed, Lilla Edet är på väg att passera Göteborg vad gäller medelinkomst.

Utanförskapsområden med hög arbetslöshet och hög kriminalitet har Göteborg däremot gott om. Staden har svåra problem med organiserad brottslighet, skjutningar och rekrytering till jihadistgrupper. Glesheten gör dock att segregationen är extra svår att rå på. Motviljan mot ägda bostäder gör också att det är svårt att göra bostadskarriär i förorterna. Omflyttningen är hög.

 

Glesheten är dessutom ett hot mot företagandet. Det glesa Göteborg var närmast idealiskt när industrierna växte fram. Men i en modern ekonomi som drivs av tjänster och konsumtion är det i stället en nackdel. Ju tätare stad desto högre kan arbetsdelningen drivas. I täta städer är innovationstakten högre och det är lättare att lansera nya produkter. Till skillnad från vad Göteborgspolitikerna tycks tro kan täthet inte ersättas med att tågen till Stenungsund och Alingsås går lite oftare.

Nyföretagandet i Göteborg är betydligt lägre än i både Stockholm och Malmö. På rankinglistor över företagsklimat har staden rasat de senaste åren och ligger nu på en medioker 182:a plats.

Kräftgången är inte bara ett problem för göteborgarna. Tillväxt drivs i dag till stora delar av de högspecialiserade arbetsmarknader - och den tjänstesektor som följer i dess spår - som bara kan växa fram i storstäder. Men Sverige har dessvärre ont om storstadsmiljöer. Att vår andra stad sackar efter är därför ett hot mot hela vårt välstånd.

Vi bör alla känna sorg över Göteborg.

 

Läs också:

Politikerna har ingen lösning på bofrågan (podcast med Jan Jörnmark).

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag