Statens hjälpande hand riskerar att bli en björntjänst för den kommun dit myndigheten flyttar. Foto: / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN
Statens hjälpande hand riskerar att bli en björntjänst för den kommun dit myndigheten flyttar. Foto: / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN
Patrik Kronqvist

Statliga verk kan inte rädda landsbygden

Publicerad

Utlokaliseringar är inte lösningen på landsbygdens problem. Tvärtom kan det leda till ökad sårbarhet.

Sverige är ett kluvet land. Medan befolkningen växer i storstäder och på högskoleorter tappar många kommuner i lands- och glesbygd både skattekraft och invånare.

Regeringen vill vända utvecklingen med utlokaliseringar. Den har redan skickat delar av e-hälsomyndigheten till Kalmar medan Fastighetsmäklarinspektionen ska flytta till Karlstad. Och civilminister Ardalan Shekarabi, S, lovar fler myndighetsflyttar.

"Det är viktigt att svenska staten tar sitt ansvar för att hålla ihop vårt land", förklarade han för TT i september.

Visst finns det på många håll en berättigad ilska över att statliga jobb har centraliserats i snabbare takt än i det privata näringslivet. Men erfarenheterna av rena utlokaliseringar är tyvärr nedslående.

År 2004 flyttade Konsumentverket och Folkhälsoinstitutet till Karlstad respektive Östersund. Priset visade sig bli högt. Varje flyttat jobb kostade 1,1 miljoner kronor och arbetet låg i praktiken nere i två år eftersom i stort sett all kompetent personal valde att lämna myndigheterna.

Dyrt för skattebetalarna och dåligt för verksamheten alltså. Eller som Riksrevisionen försiktigt uttryckte saken i sin utvärdering: "Det kan ifrågasättas om det är rimligt att reducera en myndighets verksamhet under flera års tid".

 

Utlokalisering en björntjänst

Statens hjälpande hand riskerar dock även att bli en björntjänst för den kommun dit myndigheten flyttar. Se bara på historien.

Efter andra världskriget styrde regeringen privata företags investeringar dit politiken fann dem önskvärda. Sådana satsningar skapade tusentals nya jobb på mindre orter, som exempelvis Söderhamn dit Ericsson förlade sin kabeltillverkning.

Men då en ensam arbetsgivare ofta stod för en stor del av sysselsättningen blev kommunerna mycket sårbara. Och eftersom tillverkningen på många platser egentligen aldrig var kopplad till lokala kompetenser eller resurser flyttade den snabbt när arbetet gick att utföra billigare på annat håll. Kvar stod många kommuner med stora kostnader för nybyggda bostadsområden som inte längre var efterfrågade. Ekonomhistorikern Jan Jörnmark har i flera böcker skildrat de övergivna platser som blev följden av den politiken.

I ljuset av det framstår det som bakvänt att åter hoppas på statlig hjälp för att få en stor arbetsgivare till bygden. Speciellt då forskningen i stället framhåller vikten av ett diversifierat näringsliv.

"Flytt av myndigheter gör ofta mer skada än nytta och syresätter inte den regionala arbetsmarknaden med de riktiga jobb som behövs", som forskarna Mårten Blix och Özge Öner sammanfattade saken på SvD:s debattsida häromdagen.

 

Nedslående resultat

Förespråkarna av utlokaliseringar talar visserligen ofta om att myndigheter kan fungera som noder för nya kluster av företag. Men verkligheten blir det sällan så. Tillskottet av jobb begränsas till de som följer med myndigheten, enligt Statskontoret.

I praktiken riskerar därför många myndigheter att bli lika flyktiga som ditkommenderade fabriker. År 2005 flyttades Sidas Östersjöenhet till Visby som kompensation för regementet P18. Men till följd av nya sparkrav ska flytten nu gå tillbaka till Stockholm igen blott tolv år senare.

Staten tar och staten ger.

 

Läs också:

Dolkstötslegenden om att det är makten i Stockholm som sänker landsbygden är direkt skadlig.

Forskaren: ”Många samhällen lär försvinna från kartan”

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag