Patrik Kronqvist

Modulhus löser inte  flyktingmottagandet

Publicerad

Politikerna drömmer om att modulbostäder ska hjälpa oss att klara flyktingvågen till Sverige. Men stapelbara hus mildrar bara bostadsbristen på marginalen.

När rekordstor flyktinginvandring möter decennier av försummade reformer av bomarknaden sneglar politikerna på stapelbara moduler för att lösa bostadsbehovet.

Kristdemokraternas Göran Hägglund nämnde dem på DN Debatt för en månad sedan, Centerpartiet hade med dem i sitt integrationspolitiska utspel i slutet av januari och även regeringen uppges titta på modulerna.

 

Det är inte konstigt att politikerna letar efter okonventionella lösningar. Byggutmaningen som Sverige står inför är enorm. I år väntas drygt 69 000 flyktingar och deras anhöriga beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Nästa år pekar prognosen på över 90 000. De närmaste två åren ska alltså invånare motsvarande ett helt Linköping påbörja sina liv i Sverige.

En del av dem kommer att kunna flytta in i hus som redan är byggda. Men över hälften av kommunerna vittnar redan nu om bostadsbrist. Och den alarmerande trångboddheten i många utanförskapsområden gör att egenbosättning lär bli än svårare framöver.

Bostadsminister Mehmet Kaplan, MP, tycks dessutom utesluta reformer för att få oss att använda våra bostäder mer effektivt. Nybyggen är enda sättet att lösa bostadsbristen på, har han slagit fast.

Tiotusentals bostäder måste således byggas - och det snabbt. Annars kommer antalet personer som sitter fast på Migrationsverkets anläggningsboenden växa närmast okontrollerat.

I det läget är det inte konstigt att politikerna drömmer om modulhus. I teorin är det också den perfekta lösningen. Modulhusen byggs snabbt i fabriker och kan sedan staplas på lediga tomter i städer där jobben finns. Med tidsbegränsade bygglov kan handläggningstiderna kortas och dyra handikappanpassningar undvikas. Husen kan stå på plats inom ett halvår, hävdar exempelvis Göran Hägglund.

Tyvärr är det lite för bra för att vara sant. Trilskande grannar kan överklaga även tidsbegränsade bygglov. Och även om det stämmer att hela områden med modulhus kan monteras på 10-15 veckor talar tillverkarna redan nu om fulla orderböcker och leveranstider på uppemot ett och ett halvt år. Den tiden skulle förstås bli än längre om tusentals beställningar lämnades in samtidigt.

 

Men den stora knuten är finansieringen. Många politiker verkar tro att modulhus är billiga. Visst kan den industriella produktionen sänka notan, men priset ligger ändå kring 20 000 kronor per kvadratmeter. Omkring 600 miljoner kronor skulle det alltså uppskattningsvis kosta att bygga modulhus för 1 000 personer. Och om hälften av dem som får permanent uppehållstillstånd de närmaste två åren ska kunna bo i nya moduler krävs investeringar på hela 50 miljarder kronor.

Även om politikerna föreslagit såväl hyresgarantier som statsbidrag lär det bli omöjligt att få fram de summorna på kort tid. Och hur klokt vore det egentligen att satsa mångmiljardbelopp på modulhus som måste flyttas eller monteras ned inom 15 år. Att omvandla tidsbegränsade bygglov till permanenta är nämligen inte längre möjligt.

Modulhus kommer säkert kunna bidra till att mildra bostadsbristen - men bara på marginalen. Något magiskt spö som kan trolla undan behovet av att reformera bostadsmarknaden är det inte.


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag