Stefan Löfven (S). Foto: Roger Vikström
Stefan Löfven (S). Foto: Roger Vikström
Patrik Kronqvist

Löfven kör in i lobbyland

Publicerad

Med sitt körkortsförslag har S-ledaren i praktiken redan utsett årets lobbyist: bilindustrin och körskolorna.

Efter S-förslaget om studielån för körkortsutbildning pekade alliansföreträdare snabbt på sprickan med Miljöpartiet. Därmed gick de rakt i S-fällan. För med Förbifart Stockholm som uppseglande valfråga vill Socialdemokraterna inget hellre visa än att man har en annan syn på bilismen än Miljöpartiet.

När Grön Ungdom kritiserade förslaget rullade S-företrädare således glatt fram storkanonen och kallade dem omväxlande för "klassomedvetna medelklasskids" och det starkaste invektiv som gråsossar (såväl som kristdemokrater) känner: "Södermalmshipsters".

Socialdemokraterna bygger sin argumentation på att andelen ungdomar som tar körkort har minskat de senaste 20 åren och menar att det beror på att förarutbildningen blivit dyrare. Det finns dock betydligt fler orsaker än bristande privatekonomi till att körkortsinnehavet minskar i hela västvärlden. Till exempel har ungdomstiden förlängts. Om man studerar länge och skaffar barn först långt efter 30 är det inte konstigt om man också väntar med uppkörningen.

Därtill har kollektivtrafiken förbättrats och IT-användningen har ökat. Och vore det inte närmast konstigt om körkortsinnehavet skulle förbli konstant i en tid av kraftig urbanisering? Det har helt enkelt blivit lättare att leva utan bil.

Det finns förstås många platser i Sverige där bilen närmast är en livsnödvändighet. Men det återspeglas också i statistiken. Det är ingen slump att färre en tredjedel av 20-åringarna i Solna har körkort medan fler än 80 procent av jämnåriga Årjängsbor har det. Behoven styr ungdomars val.

Med det sagt finns det också grupper av ungdomar i Sverige som inte har råd att skaffa körkort och som därmed har det svårare att få jobb. Blott 35 procent av ungdomarna med enbart har grundskoleexamen har till exempel körkort, trots att forskningen visar att deras jobbchanser skulle öka allra mest om de fick köra bil.

Märkligt nog har Socialdemokraterna dock medvetet uteslutit den gruppen i sitt förslag. Endast den som genomgått gymnasiet ska få låna till utbildningen - en grupp där sju av tio ungdomar redan har körkort.

Socialdemokraternas tanke tycks vara att möjligheten att få låna 25 000 kronor av CSN ska vara den morot som får studietrötta ungdomar upp på studentflaket. Men det är svårt att förstå logiken i att de som misslyckas i klassrummet dessutom ska få en brantare väg till körkortet.

Retoriken skorrar också falskt av en annan anledning. Stefan Löfven har gjort en poäng av att körkortsförslaget skulle komma från SSU, och ungdomsförbundets ordförande Gabriel Wikström medverkade också vid presskonferensen.

Men trots all S-kritik, ibland välgrundad, mot de branschstöd som alliansregeringen ägnat sig åt, är förslaget mindre en produkt av Bommersvik och mer av lobbying från bilindustrin och körskolorna.

Det var många års hårt slit från Bil Sweden och Sveriges Trafikskolors riksförbund som på söndagen kröntes i Vasaparken med att Stefan Löfven lyfte formuleringar direkt från deras rapporter in i sitt sommartal.

Bli därför inte förvånad om priset för förarutbildning nu snabbt stiger till det maximala CSN-beloppet, det är alltid enklare att ta bra betalt för något när notan kommer först senare. Och bli heller inte förvånad om smarta lobbyister hädanefter siktar på studielån snarare skatteavdrag för branscher som har någon form av utbildningskoppling. CSN-finansierade kurser inför högskoleprovet, någon?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag