Kö-KAOS. Hur stor plats vill vi egentligen att bilen ska få ta i vårt samhälle? Foto: Kenneth Jonasson
Kö-KAOS. Hur stor plats vill vi egentligen att bilen ska få ta i vårt samhälle? Foto: Kenneth Jonasson
Patrik Kronqvist

Förbifart Stockholm är ett rent vansinne

Publicerad

Det fanns en tid då de styrande i Stockholm ville dra motorleder kors och tvärs genom stan.

Breda trafikleder skulle skära igenom Norrmalm, Kungsholmen, Nackareservatet och Södermalm. Och väster om Essingeleden skulle Kungshattsleden dras i en båge förbi stan.

I takt med att 1960-talets bilvurm ersattes med oro över utsläpp, trängsel och buller lyckades dock folkopinionen sätta stopp för merparten av projekten. Och sedan några år tillbaka minskar bilåkandet i så gott som hela västvärlden, forskarna talar om peak car.

Som en zombie som vägrar att dö stapplar dock projekt Kungshattsleden vidare, nu något uppsminkad och med det nya namnet Förbifart Stockholm.

Projektet stöds av alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Om ett år är det tänkt att grävskoporna ska sätta tänderna i vad som med sina 18 kilometer under jord ska bli världens längsta sexfiliga vägtunnel. Beräknad kostnad: 28 miljarder kronor, räknar man in räntan blir den 45 miljarder kronor.

Förespråkarnas argument ter sig förföriska. Med förbifarten kan vi leda den tunga, genomgående trafiken förbi stan och minska trängseln.

Problemet är bara att det inte stämmer. Endast en mycket liten andel av fordonen har varken start eller mål i Stockholm. Och bilköerna tros tvärtom år 2030 vara fem gånger längre än i dag. Redan tio år efter förbifartens öppnande finns det risk för trängsel på den nya mångmiljardvägen.

Det beror bland annat på att nya vägar ger upphov till mer trafik då fler tar bilen oftare samt att Storstockholm till följd av förbifarten på längre sikt kommer att bli glesare bebyggt.

Politikerna pratar alltså om en klimatvänlig promenadstad, men planerar för ett Los Angeles som kräver bil.

Förespråkarna för Förbifarten säger visserligen att vägen också är bra för busstrafik. Men det klingar falskt då inga av de sex filerna kommer att reserveras för kollektivtrafik, vilket enligt trafikforskare är en nödvändighet för att göra den trafiken attraktiv.

Den höga kostnaden för Förbifart Stockholm är i sig också ett hot mot kollektivtrafiken.

 

Inne i stan har borgare och socialdemokrater länge bråkat om huruvida en spårvagnssatsning trycker undan satsningar på tunnelbanan eller ej. Men när det gäller Förbifarten finns plötsligt inte längre några sådana bekymmer. Vi vill satsa på kollektivtrafiken också, förklarar förespråkarna, trots att man tar alla intäkter från trängselskatten för åtminstone de närmaste fyrtio åren,

Följden av förbifarten blir att utsläppen väntas öka och att andelen kollektivtrafikresenärer minska i hela Stockholms län. Projektet går därför emot såväl trafik- som miljöpolitiska mål.

Förespråkarnas halmstrå är att framtida miljöbilar på något sätt kommer att göra trafiken utsläppsfri. Det kan man visserligen hoppas på, men det är dumt att bygga mångmiljardprojekt som ska öppna inom ett decennium på lösa förhoppningar om framtida teknik.

Och elbilar eller ej - massbilism är helt enkelt en usel lösning på transportproblem i storstäder. Elbilar fastnar också i bilköer. Och redan i dag finns uppskattningar om att hälften av all mark i Stockholms stad används antingen till vägar eller till parkeringsplatser.

Hur stor plats vill vi egentligen att bilen ska få ta i vårt samhälle?

De samhällsekonomiska vinsterna av bygget är minst sagt skakiga. Förbifartens lönsamhet bygger bland annat på ett antagande om att bränslepriset endast kommer att följa konsumentprisindex fram till 2030 för att därefter ligga still i tjugo år. Räck upp en hand alla som tror på den utvecklingen.

 

De ansvariga verkar själva knappt göra det. Eller hur ska man annars förklara att man närmast sprider desinformation om projektet?

Finansborgarrådet Sten Nordin (M) kallade till exempel så sent som i går förbifarten för "klimatsmart". Och regeringen påstår på sin hemsida att ett huvudsyfte är att ge bättre möjligheter för kollektivtrafiken.

Sammantaget har vi alltså ett vägprojekt för minst 28 miljarder kronor som går emot såväl miljö- som trafikmål, som kommer att leda till en mer utglesad stad och som inte löser problemet med bilköer.

Det finns bara en förmildrande omständighet med det här vansinniga projektet: Att det fortfarande finns tid att stoppa det.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida