I Sverige räknar Trafikverket med att 100-150 liv skulle kunna sparas årligen om alla höll hastigheten. Foto: SANNA DOLCK / KVP
I Sverige räknar Trafikverket med att 100-150 liv skulle kunna sparas årligen om alla höll hastigheten. Foto: SANNA DOLCK / KVP
Patrik Kronqvist

Det är dags att tvinga bilister att köra lagligt

Publicerad

Automatisk fartbegränsning skulle kunna rädda hundratals liv i Sverige varje år. Vad väntar politikerna på?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Om man slaviskt följer hastighetsbegränsningarna på svenska sommarvägar händer snabbt två saker.

1. Man blir väldigt impopulär - långa köer formas efter bilen och aggressiva omkörningar är inte ovanliga ens i stadsmiljö.

2. Man märker plötsligt hur man tidigare slentrianmässigt har kört för fort. Håller man strikt på 40-gränsen genom tätorter känns det nästan som om bilen står stilla.

Jag vet, jag har testat. På min hyrda semester-Volvo gick det att slå på en automatisk hastighetsbegränsare som kunde tolka skyltarna längs vägen. Systemet hindrar föraren från att gasa om bilen har nått den lagstadgade hastigheten och bromsar själv när fartgränsen sänks.

Automatisk hastighetsbegränsning

Tekniken är inte ny. Redan runt millennieskiftet genomfördes en rad tester i Sverige med så kallat "intelligent stöd för anpassning av hastighet" (ISA). Resultaten var mycket goda, uppemot var tredje olycka med personskador beräknades kunna förhindras med ett obligatoriskt införande. Det var också planen. 

Vägverket räknade 2002 med att systemet skulle vara ett krav i nya bilar från 2010 och obligatoriskt att använda fem år senare. Men tjugo år efter de första testerna i Sverige är systemet fortfarande bara ett tillval, och det långtifrån i alla bilar.

En förklaring är att motståndet från bilindustrin har varit massivt. Och det är klart att en bransch som säljer sina varor med drömmar om hög fart inte vill strypa sina dyra hästkrafter. Men förslaget har också mött motstånd från politiskt håll. Den brittiska reaktionen när EU-kommissionen diskuterade frågan 2013 är typisk.

"Det är en förolämpning mot den personliga friheten att byråkrater i Bryssel ska ha foten på din gaspedal", gormade den konservativa EU-parlamentarikern Jacqueline Foster.

Men friheten att trycka hårt på gasen måste vägas mot alla de liv som kan räddas med systemet. Enbart i Sverige räknar Trafikverket med att 100-150 liv skulle kunna sparas årligen om alla höll hastigheten. Det är i nivå med antalet mord.

I större länder och över lång tid blir summorna närmast svindlande. Enligt en uträkning från 2008 beräknades systemet kunna förhindra över 43 000 dödsolyckor på brittiska vägar mellan 2010 och 2070.

Brysselbyråkraterna har för övrigt redan foten på många pedaler. Det är krav på att maxhastigheten måste begränsas på tunga fordon i EU. Är det verkligen en allvarlig inskränkning av långtradarchaufförernas frihet?

ISA-system har flera fördelar

Det finns fler fördelar med systemet. På vissa sträckor skulle det kunna medföra höjda hastighetsbegränsningar. I dag sätts gränsen ibland lägre än vad vägstandarden egentligen klarar eftersom bilisterna annars tenderar att köra fortare även på intilliggande vägar. 

Andelen bilister som kör markant under hastighetsbegränsningen tenderar också att bli lägre med systemet. Restiden i tätorter skulle inte heller bli längre tack vare att stoppen och inbromsningarna blir färre. Till det kommer att utsläpp och buller minskar.

Sammantaget är det knappast förvånande att den samhällsekonomiska kalkylen visar på ett rejält plus – vinsten är över tre gånger större än kostnaden att installera systemet i bilarna.

Om politikerna menar allvar med Nollvisionen, vad väntar de på?

 

Läs också:
Sanningen bakom Volvos u-sväng om elbilar 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag