Patrik Kronqvist

Därför måste vi hjälpa IS-krigarna

Publicerad

Återvändande jihadister kan vara livsfarliga. Genom att hjälpa dem skyddar vi oss själva.

Förslaget från Rasmus Persson, C-kommunalråd i Örebro, har väckt ramaskri i Sverige: IS-krigare som återvänder bör få psykologsamtal och hjälp att få jobb.

Ryggmärgsreflexen är förståelig. Det är stötande med en gräddfil för terrorister. Men vad är egentligen alternativet till att försöka rehabilitera dem?

Bostadsområdet Vivalla i Örebro gav en gång namn åt radhusidyllen i SVT-serien "Svensson, Svensson". I dag vittnar boende för Tvärsnytt om muslimer som känner sig övervakade och om kristna som inte längre vågar julpynta i fönstren. Personer som uttalat sig kritiskt om IS i medierna har dödshotats. Och flera ungdomar har rest ner till Mellanöstern som jihadistkrigare.

 

Hotet från jihadismen har länge spelats ned i Sverige. Men politiker och myndigheter måste sluta blunda och inse fakta.

Det är svenskar som dödar och våldtar i Mellanösterns blodiga inbördeskrig.

Det är svenska föräldrar som oroligt sitter vid telefonen och väntar på ett livstecken från sina barn.

Det är svenskar som drabbas av fanatikernas förtryck i sina bostadsområden.

Därför måste jihadismen behandlas som det svenska samhällsproblem det är.

Sverigedemokraternas förslag att förbjuda jihadister från att återvända till Sverige är därför ett stickspår. Förutom de juridiska problemen vore det djupt oetiskt att dumpa extremister som är födda och uppväxta här i Syrien och Irak. Som om de länderna inte hade nog med problem.

Men framför allt löser det inte problemet med att människor radikaliseras här i Sverige och det förtryck de utövar på hemmaplan.

 

Som mot alla svåra samhällsproblem måste man använda flera verktyg. Det förebyggande arbetet är det viktigaste. De som rekryterar IS-krigare får inte stå oemotsagda.

Men rent repressiva åtgärder har också en viktig roll. Jihadistresorna bör kriminaliseras, Säkerhetspolisen måste punktmarkera återvändande terrorister och rättsväsendet ska försöka få dem dömda för eventuella brott.

Juridiken har dock sina begränsningar. I det medeltida samhälle som jihadisterna stridit för finns förstås inga hinder för att låsa in människor och kasta bort nyckeln. Sverige är dock en rättsstat. De som döms kommer en dag ut igen.

Jackie Arklöv satt i fängelse för krigsförbrytelser innan han sköt ihjäl poliserna i Malexander. Chérif Kouachi dömdes för att ha smugglat jihadister till Mellanöstern innan han mejade ner journalisterna på Charlie Hebdo.


Ingen vet om de dåden hade kunnat avstyras med mera stöd och hjälp till förövarna. Men det vore tjänstefel att inte försöka om man får chansen.

Visst finns det faror även med den modell Rasmus Persson föreslår. Sverige har en lång tradition av välmenande och naiva byråkrater som belönar dåligt uppförande. Så sent som i november visade SVT i dokumentären "Bränn en bil - få ett jobb" hur aktivt kriminella tilläts driva en ungdomsgård i Tensta.

Men ingen lär strida i Syrien och Irak enbart för att få chansen att praktisera som fastighetsskötare i allmännyttan. Och varje person som lämnar den våldsbejakande rörelsen är en ren vinst för samhället. Därför bör de jihadister som vill börja ett nytt liv självklart få hjälp att göra det.

Ytterst handlar det om att skydda allmänheten - såväl i Mellanöstern som i Vivalla och på Drottninggatan.

 

Fler texter om jihadism:

Mona Sahlin har rätt om moskéerna och IS

Även i svenska förorter är muslimerna offer för fanatiker

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag