En stor förklaring till ökningen är, enligt kriminologen Mikael Rying, att antalet uppgörelser och hämndaktioner i den kriminella världen blivit fler.
En stor förklaring till ökningen är, enligt kriminologen Mikael Rying, att antalet uppgörelser och hämndaktioner i den kriminella världen blivit fler.
Patrik Kronqvist

Dags att överge trygghetsmyten

Publicerad

Det har länge sagts att Sverige bara blir tryggare och tryggare. Men nu ökar det dödliga våldet igen.

Många debattörer har länge drivit tesen att Sverige bara blir tryggare och tryggare. Fler skjutningar, helt nya typer av attacker med handgranater och ökad social oro i utanförskapsområden har avfärdats med att det dödliga våldet i stort trots allt minskar. Häromåret skrev DN:s ledarredaktion rentav raljant om att "trygghetsskeptikerna börjar bli som klimatförnekarna".

Men under 2015 bröts även den flera decennier långa trenden av stadigt minskande dödligt våld. Då dödades 112 personer i Sverige. Under de fem föregående åren var siffran i snitt 83 personer. Den höga våldsnivån verkar dessvärre hålla i sig. 105 personer föll offer för dödligt våld under 2016, enligt Aftonbladets preliminära sammanställning.

En stor förklaring till ökningen är, enligt kriminologen Mikael Rying, att antalet uppgörelser och hämndaktioner i den kriminella världen blivit fler. Oroväckande nog verkar det våldet dessutom bli allt mer hänsynslöst. Många gärningsmän struntar numera helt i om tredje man hamnar i skottlinjen.

 

Våldet ojämnt fördelat

8-årige Yuusuf var en av dem som var på fel plats. Den lille pojken, som älskade att simma och spela tennis, dödades i augusti när en handgranat kastades in i den lägenhet i Biskopsgården i Göteborg där han låg och sov.

Attacken skedde i ett socialt utsatt område. Precis som när 4-årige Luna sprängdes till döds i en bil i juni 2015 och som när 20-årige Petar mejades ner när han kollade på fotboll på en krog i mars samma år.

Det är knappast någon slump. För våldet är inte jämnt fördelat över samhället. Det är utanförskapsområden som står för ökningen av anmälda skjutningar de senaste åren.

Det är därför morden trots allt inte får större uppmärksamhet, menar Carolina Sinisalo vars 15-årige son Robin sköts ihjäl i Stockholmförorten Akalla mitt på blanka eftermiddagen i januari ifjol.

"Det är ingen som bryr sig, varken politikerna eller samhället. Jag har pratat med politiker och inrikesministern, bara för att de ska få ett ansikte på våldet. Det är ju inte deras barn som dör. Det är vi här på orterna. Det är våra barn som dör".

När jag hörde henne säga de orden till Sveriges Radio i somras tyckte jag att hon överdrev. Regeringen har ju trots allt börjat skärpa lagar och i stort sett alla partier vill ge mer resurser till polisen.

 

Sorglös debatt

Men ju mer jag följer debatten desto mer förstår jag Carolina Sinisalo. För medan handlarna i Husby stänger sina affärer i protest mot våldet, kretsar mycket av den offentliga debatten i stället sorglöst kring ord och beskrivningar.

Som när Ingvar Persson på Aftonbladets ledarsida klagar på användningen av ordet "utanförskapsområde". Eller som när Mattias Hagberg i DN Kultur kritiserar oss på Expressens ledarsida för att vi kopplar ihop förorten med kriminalitet.

Som om bilden av verkligheten skulle vara ett mer angeläget ämne än att fyra av tio boende i de värst drabbade bostadsområdena är rädda för att gå ut ensamma om kvällen.

År 2017 hoppas jag på en debatt om vilka åtgärder som faktiskt kan vända den här fruktansvärda utvecklingen.

Det är vi skyldiga Yuusuf, Luna och Petar.

 

Läs också:

Det är en förödande signal när p-vakterna retirerar för hot

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag