Patrik Kronqvist

Dabba inte bort radion

Publicerad

Digitalradio-talibanerna har en märklig hangup: att man behöver en radioapparat för att lyssna på radio.

Som en radionörd lever jag numera i den bästa av världar. Med några få tryckningar på telefonen kan jag välja mellan nedladdade avsnitt av Slate Political Gabfest, Det politiska spelet eller BBC Analysis.

Problemet är inte att hitta bra program - det är att dygnet har för få timmar. Därför överväger jag att följa min kompis exempel och börja lyssna på 1,5 gånger hastigheten.

Radiobranschen tycks dock ha ett annat problem med mina medievanor: att lyssnandet inte sker med en speciell radioapparat.

På måndagen föreslog regeringens branschsamordnare Nina Wormbs att Sverige ska släcka ned FM-nätet år 2022 till förmån för digital DAB-radio. I betänkandet skymtar dock få spår av de senaste årens ljudexplosion på nätet.

"Så länge många vill höra samma sak samtidigt är rundradio det frekvenseffektivaste och enklaste sättet att sprida innehåll på", skriver utredaren trosvisst.

Men om det är något som kännetecknar vår tids medievanor är det just att människor inte vill höra "samma sak samtidigt". Vi vill lyssna på det vi vill, när vi vill.

Wormbs avfärdar dock påståendet att intresset för att tablålagda medier skulle vara avtagande genom att hänvisa till radioföretagen - som av en händelse skulle slippa avgifter för sändningstillstånd med hennes förslag.

Samordnarens främsta argument för att släcka ned FM-bandet till förmån för DAB-radio är att det ger plats för fler kanaler. Sveriges Radio kan få större utrymme samtidigt som det finns utrymme för 30 kommersiella stationer.

Men DAB-radion kommer ändå inte att kunna mäta sig med nätets breda utbud av podcasts. Och den digitala radion har samma problem som den analoga: att man inte kan välja när man ska lyssna på ett speciellt program.

Mobilnäten skulle inte skulle tåla belastningen om samtliga radiolyssnare gick över till strömmad internetradio, menar Wormbs. Men om nätet börjar svaja beror det nog snarare på att vi tittar för mycket på gulliga katter på Youtube än på att vi lyssnar för intensivt på Ekots lördagsintervju.

Visst behövs det ett radionät skilt från internet som fungerar även om strömmen går. Men dagens FM-nät duger utmärkt för att varna för såväl giftig rök som för ryssen.

Nina Wormbs påstår vidare att övergången är marknadsdriven. Men norska radioföretag har konstaterat att få lär vilja byta till DAB-radio om man inte först släcker ned FM-nätet.

Och EU överväger till och med att tvinga tillverkare att bygga in DAB-mottagare i mobiltelefonerna för att intresset är så svalt. Det tycks vara ganska långtifrån nationalekonomins läroboksdefinition av en fri marknad.

Som tidningsjournalist förstår jag verkligen drömmen om en egen kanal där konsumenten kan läsa ledarsidan men inte snegla på Facebook. Tidningsutgivarna försökte ta fram egna läsplattor långt före Ipaden (sammanfattningsvis var man mindre framgångsrik än Steve Jobs).

Men utvecklingen mot fler funktioner i färre apparater är tydlig. Mp3-spelaren, klockan och kameran har alla redan svalts av mobiltelefonen. Varför skulle radioapparaten trotsa den trenden?

Om FM-nätet släcks ner i enlighet med utredarens förslag måste svenskarna byta ut tio miljoner fungerande apparater för att kunna fortsätta lyssna på traditionell radio. Risken är uppenbar att många i stället struntar i att köpa någon ny.

På så vis kan radions försvarare i stället bli dess dödgrävare.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida