Patrik Kronqvist

Bilen måste maka på sig i städerna

Publicerad

Låt er inte luras av billobbyns falska budskap om att alla kan få allt när städerna blir trängre.

När Fredrik Gerttens dokumentär "Bikes vs Cars" hade premiär i våras riktade en del av kritikerna in sig på titeln: Varför måste man ställa bilar och cyklar mot varandra?

Liknande argument ekar numera i nästan varenda debattartikel från dem som vill se större satsningar på bilen. Från moderater, motormän, Stockholms handelskammare och Kungliga Automobil Klubben (KAK).

"De olika trafikslagen ska inte ställas mot varandra", skrev Therese Nyberg och Anders Ydstedt från KAK tidstypiskt på SVT Opinion den 15 augusti.

 

Det kan låta som ett klokt resonemang. Att ställa trafikslag mot varandra låter ju väldigt suspekt, nästan som att ställa folkslag mot varandra. Och det vet vi ju vad det brukar leda till. Bättre då att fatta varandras händer och sjunga "We shall overcome".

I den verkliga världen handlar dock politik alltid om att välja. För det första sätter plånboken begränsningar. Om vi lägger över 30 miljarder kronor på en motorvägstunnel innebär det att vi får mindre pengar över till annat. Fråga bara landstinget i Stockholm som nu skjuter stora kollektivtrafiksatsningar på framtiden.

I storstäder med växtvärk står dock striden framför allt kring marken. Vad är viktigast? En bilväg eller en bussfil? En p-plats eller en park? En bilparkering eller ett bostadsområde?

 

Under 60- och 70-talet var svaret i nästan alla städer att bilen var viktigast. Om Domus behövde fler p-platser var det bara att riva ett kvarter eller två.

I dag är massrivningar tack och lov inte längre ett alternativ. Så när cyklingen ökar kraftigt i Stockholms innerstad ställs trafikslagen oundvikligen mot varandra. Ska vi ta ett par meter av trottoaren till cykelbana? Slopa några parkeringsplatser? Eller stillatigande åse hur cykelolyckorna fortsätter öka?

Den typen av avvägningar kommer att behövas göras oftare nu när städerna förtätas. Om det ska bli bra krävs en bred diskussion om hur vi vill att städerna ska se ut. Men då går det inte att låtsas som att det saknas intressekonflikter.

Ett annat återkommande argument är att den som ifrågasätter bilens dominerande plats i staden är motståndare till mobilitet, en sorts moralpolis som i miljöns namn vill hindra folk från att resa fritt.

 

Men poängen är tvärtom att fler ska kunna få resa. Bilen kräver stora ytor - både när den rullar och när den står still. I dag står det parkerade bilar på en femtedel av Stockholms gatumark, medan bara 6 procent används till kollektivtrafikfält och cykelbanor. Om staden skulle prioritera rörlig trafik framför stillstående fordon hade fler kunnat resa - och komma i tid.

I statistiken ovan finns också nog den verkliga bakgrunden till kumbaya-retoriken om att inte ställa trafikslag mot varandra. Om man vill försvara bilens plats är det förstås klokt att försöka bevara status quo.

 

Replik

Att begränsa bilens yta vore ett historiskt misstag

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag