Patrik Kronqvist

Bankernas svek
mot flyktingarna

Publicerad

När bankerna godtyckligt nekar nyanlända att öppna konton går integrationen i baklås.

I september ifjol, bara några dagar efter att Stefan Löfven talat under parollen "Refugees welcome" på Medborgarplatsen, vandrade jag tröstlöst mellan bankkontoren på Södermalm tillsammans med min syriske kompis.

Yaman hade ett alldeles färskt permanent uppehållstillstånd på fickan liksom löfte om ett förstahandskontrakt på en tvåa. Nu skulle jag hjälpa honom att öppna ett bankkonto. Men tjänstemännen på storbankerna skakade bara beklagande på huvudet när jag förklarade ärendet.

 

Det var inte det att Yaman skulle sakna rätt ID-handlingar - han hade vad som behövdes. Det var något annat som skavde.

"Vi vill helst se bevis på att det kommer att vara någon form av rörelse på kontot", förklarade en av dem och hänvisade till instruktioner.

Därmed befann sig Yaman i ett Moment 22. För att få etableringsersättning från Migrationsverket - och därmed nödvändig "rörelse på kontot" - måste han ha en bostad. Men för att få det utlovade hyreskontraktet behövde han ett bankkonto att betala förskottshyran med.

 

 

Yaman själv var mer förbryllad än arg: "Hemma rullar banken ut röda mattan och kontorschefen bjuder på te om man säger att man vill bli kund".

För ett par veckor sedan lyfte finansmarknadsminister Per Bolund, MP, problemet med asylsökande som har svårt att skaffa bankkonto. Men många i den gruppen saknar giltiga ID-handlingar och då är bankerna tvungna att säga nej.

Då är det betydligt värre med de många rapporterna om hur banker, som i Yamans fall, godtyckligt nekar både flyktingar och andra att öppna enkla insättningskonton.

Det är extra upprörande att det är just bankerna som på det sättet sätter käppar i hjulet för integrationen.


För det första är det bankerna själva som kämpat för att deras kunder ska överge kontanterna. I ett reportage i december förundrades New York Times reporter över hur svenskarna betalar kollekten med mobiltelefon och köper Situation Stockholm med kreditkort. Baksidan av bankernas kampanj är att det blir allt svårare att leva utan kort och konto i Sverige.

För det andra är det till stor del skattebetalarnas förtjänst att storbankerna kan leverera sina miljardvinster. Tack vare att staten står som garant för deras lån minskar upplåningskostnaderna med 25-30 miljarder kronor - per år. Och merparten av den stabilitetsfond som ska rädda bankerna vid nästa kris har skattebetalarna fått stå för.

Som tack för subventionerna svarar banker alltså med att bryta mot den lag som säger att de inte får vägra att öppna konton utan saklig grund. Samtidigt låtsas bankerna i retoriken som att de värnar integrationen. Swedbanks nyligen sparkade vd Michael Wolf har gått ut hårt och kritiserat den svenska integrationspolitiken och Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson har betonat vikten av att utrikes födda integreras på arbetsmarknaden.

 

Men det vi behöver av bankerna är inte fler debattartiklar och goda råd utan att de följer lagen och låter nyanlända öppna bankkonton så att de kan få jobb och bostad.

Yaman fick ett bankkonto efter en tid. Men bara tack vare en uppenbart generad banktjänsteman. Det är i stället bankernas ledningar som borde skämmas.

 

Läs också:

Sluta drömma om ett nytt miljonprogram

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida