Orimlig lösning på stök. Foto: HENRIK HANSSON
Orimlig lösning på stök. Foto: HENRIK HANSSON

Öronproppar i skolan är inte normalt

Publicerad

Svensk skola präglas av stök och bråk. Det är orimligt att elever tvingas sitta med hörselkåpor. Elevernas framtid står på spel.

Hörselkåpor som stänger ute höga ljud är inte bara skyddsutrustning för byggarbetare. Barn som sitter med hörselskydd för att kunna koncentrera sig är en vanlig syn i svenska klassrum. Faktum är att var femte elev använder öronproppar i skolan.

Elever som bråkar stör sin egen och sina kamraters inlärning. Men stöket har mer långtgående konsekvenser än en avbruten mattelektion. Ny forskning från The National Bureau of Economic Research visar att bråkstakarna försvårar livet för sina klasskamrater långt efter att de slutat grundskolan. En skoltid utan studiero påverkar framtida högskoleresultat och inkomstnivåer.

Det är inte så konstigt. Studiekoncentration är en färdighet som kräver övning, och det blir det inte mycket av i den svenska skolan.

Attityden att ”eleven ska vara fri” och att lärarauktoritet är mild barnmisshandel har lyckligtvis börjat ifrågasättas allt mer i skoldebatten. Nu talas det om ordning och reda. Att politikerna slår fast självklarheter som att lugn ska råda i skolan är en bra början. Men om inte lärarna har någon aning om hur de ska hantera oroselement hjälper det föga.

 

En fjärdedel av alla lärare uppger att de har problem med hög ljudnivå, enligt Lärarnas tidning. Det låter mycket, men problemen är antagligen värre än så – i varje fall om man frågar eleverna.

För två år sedan gjorde DN en stor enkätundersökning bland de tre största städernas åttondeklassare. Mer än hälften av de tillfrågade uppgav att de inte har den arbetsro som krävs för att lyckas bra med studierna. Öronproppar dämpar som bekant inte allt ljud.

Men kanske ska man inte klandra lärarna för hårt. Svensk lärarutbildning fokuserar inte direkt på hur man hanterar elever som kastar sudd. Det finns det inte tid till, eftersom studenterna är för upptagna med att göra intersektionella analyser.

Dessutom kan ungdomar som känner sig illa behandlade hota med Skolinspektionen.

Eleverna får ta smällen för den bristande strukturen. Höga ljudnivåer leder till sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Men som tur är går det att göra något åt problemen.

En metod som fungerar är mobilförbud på lektionerna. Lärarna har befogenheter att avvisa elever som stör. Dessutom borde varje skola ha riktlinjer för hur man ska uppföra sig under lektionstid.

 

Om inte de svenska lärarna morskar upp sig kommer de svenska Pisa-resultaten att fortsätta sin väg mot botten. Att en orolig skolmiljö påverkar eleverna senare i livet är ännu en anledning till att ta stökproblemen på allvar.

Skollagen slår fast att utbildningen ska utformas så att skolmiljön präglas av studiero.

Ju förr svenskt utbildningsväsende gör upp med den slappa välviljan desto bättre.

 

 

 

Läs också: Marteus - Har lärarna gett upp inför stöket?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag