Om inofficiella rättegångar och parallella rättsystem ska kunna tryckas tillbaka behöver staten få större muskler. Foto: LISA MATTISSONOm inofficiella rättegångar och parallella rättsystem ska kunna tryckas tillbaka behöver staten få större muskler. Foto: LISA MATTISSON
Om inofficiella rättegångar och parallella rättsystem ska kunna tryckas tillbaka behöver staten få större muskler. Foto: LISA MATTISSON
Bild från en skottlossning i Malmö under förra året. Foto: FRITZ SCHIBLIBild från en skottlossning i Malmö under förra året. Foto: FRITZ SCHIBLI
Bild från en skottlossning i Malmö under förra året. Foto: FRITZ SCHIBLI

Om staten försvagas blir klanerna mäktiga

Publicerad

Åklagare i Malmö vittnar om blodspengar och inofficiella rättegångar. Det är ännu ett tecken på att rättsväsendet måste få större muskler.

Inofficiella rättegångar. En halv miljon kronor för att köpa sig fri från mordförsök. Och brottsoffer som drar tillbaka sina polisanmälningar mot betalning.
Pär Andersson, chefsåklagare i Malmö, vittnade i Sveriges Radio på torsdagen om hur parallella rättsordningar har vuxit fram i Sverige.
"Man betalar pengar till offrets familj för att man har någon i släkten som har gjort sig skyldig till ett grovt brott och detta ska inte hanteras inom våra lagar, utan man kör med att man betalar sig fri," sa han till P4 Radio Malmöhus.
Chefsåklagaren menar att detta alternativa system för rättsskipning är en av anledningarna till att rättsväsendet lyckas baxa så få mord och skjutningar till åtal. 

Klansystemet hotar staten

Att Anderssons berättelse väcker stor uppmärksamhet är inte så konstigt. Den ger verkligen skäl för oro. Själva definitionen av en stat är ju att den kontrollerar rättsordningen och våldsmonopolet. Om människor börjar ta lagen i egna händer undergrävs staten.
Men egentligen borde förvåningen inte vara så stor. Än i dag är det klaner som står för trygghet och skydd i stora delar av världen, som i Somalia och Afghanistan. Staten ses som ett hot och tilliten till människor utanför den egna gruppen är ofta låg.
Sådana djupt rotade normer förändras inte per automatik bara för att människor passerar en landgräns. Kulturkrockarna kan bli extra stora i Sverige där släktbanden är svaga och tilliten till stat och främmande människor är mycket hög. 

Om integrationen ska lyckas måste rättsväsendet klara upp fler brott

En nyckel för att förbättra integrationen är därför att förstå dessa kulturskillnader och att sprida kunskap om det svenska systemet. Men om det ska lyckas måste det svenska rättsväsendet också klara upp fler brott.
För när polisen bara reder ut ett av fyra gängrelaterade mord, eller när 17-åriga rånare släpps rätt ut på gatan efter förhör, är det svårt att bygga förtroende för det svenska systemet.

Författaren Per Brinkemo har skrivit om klanssystemet i "Från klan till stat".Foto: MARTIN OLSON

Per Brinkemo, författare till boken "Från klan till stat", som länge har jobbat med integrationsfrågor i Malmöstadsdelen Rosengård, berättade i Sveriges Radio på torsdagen  om hur människor där klagade på hur långsamt och ineffektivt det svenska rättsväsendet arbetar. 

Fenomenet med inofficiella rättegångar är ännu en signal om att det svenska rättsväsendet behöver stramas upp.
Sverige behöver införa jourdomstolar för att snabbare kunna lagföra brottslingar. Dessutom behöver regeringen skyndsamt utreda alternativa möjligheter till datalagring nu när EU-domstolen underkänt den nuvarande lagen. Det behöver också bli enklare att kameraövervaka brottsutsatta platser. För att göra slut på den straffrihet som i praktiken rådet för småbrott borde dagens mängdrabatter slopas.
Staten behöver kort och gott skaffa sig starkare muskler. Många ser ökade maktbefogenheter för staten som ett hot mot individens frihet. De parallella samhällena visar att hotet mot friheten kan vara ännu större när staten blir för svag.

 

 Läs också:

"Sverige har blundat för klanernas makt"

Parallellsamhällena lär bara fortsätta växa



Följ
Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor. 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag