Öka trycket på huliganerna

Publicerad

Vårsol. Allsvensk premiär. Fullsatt. Men redan innan matchen mellan HIF och Djurgården hann börja tros en 43-årig Djurgårdensupporter ha misshandlats svårt i centrala Helsingborg.

 Innan första halvlek ens var över var han död. Fyra barn hade förlorat sin pappa.

Än är det för tidigt att dra några slutsatser av den specifika händelsen. Men att dödsfallet är blott det andra på tolv år framstår som en tillfällighet. Så sent som på lördagskvällen attackerades en pub i centrala Helsingborg av tillresta supportrar och fem människor fick köras med ambulans till sjukhus.

Ingen tjänar på att problemet med våld kring fotbollsmatcher överdrivs. Majoriteten av alla fotbollsmatcher i de högsta serierna är lugna och trevliga tillställningar med få poliser närvarande. Matchernas inramning är dessutom bättre än spelet på plan. Svenska supportrar håller – till skillnad från de klubbar som de stöder – ofta hög europeisk nivå.


Men en del av
den svenska fotbollskulturen är också att det anses helt normalt att det vid vissa matcher krävs hundratals poliser för att arrangemangen ska kunna genomföras. Bilderna från centrala Helsingborg i söndags påminde snarast om Självständighetstorget i Kiev.

Företrädare för fotbollen upprepar som ett mantra att det våld vi ser i samband med matcher är samhällsproblem, inte ett fotbollsproblem. Det är bara delvis sant.

Det stämmer att våldet de senaste 10-15 åren har flyttat bort från läktarna och ut på gatorna. Men den nu avlidne 44-åringen hade knappast överfallits mitt på dagen om det inte varit matchdag. I en mindre del av supporterkulturen är fotboll intimt förknippat med våld. Och frågan som klubbarna måste ställa sig är också varför problemen med idrottsrelaterat våld nästan enbart återfinns inom fotbollen.

Dessvärre har regeringens tidigare huliganutredare Björn Eriksson vittnat om hur avståndet mellan huliganer och föreningsföreträdare har minskat. Om möten och beslut som tillkommer på huliganernas villkor. Och om hot och påtryckningar som allt för sällan polisanmäls.


Hur ska då framtida
tragedier kunna undvikas?

Att regeringen nyligen har förlängt tillträdesförbudet för huliganer till tre år och arbetar med ett nationellt huliganregister är utmärkt. Och justitieminister Beatrice Asks önskan om ett maskeringsförbud vid matcher framstår som en självklarhet.

Men våldsproblemen kring fotbollsmatcher kan inte bara lösas av polis och lagstiftare – klubbarna måste också ta sin del av ansvaret. Det krävs ett långsiktigt arbete för att främja det goda supporterskapet, skära av huligangrupperingar från inflytande och förhindra nyrekrytering.

Våldsverkarna inom fotbollen är en försvinnande liten minoritet. Därför måste också vanliga supportrarna höja sina röster mot huliganerna. Det ska inte behöva krävas polishästar och helikoptrar för att 22 män ska spela boll.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag