Det var en ödmjuk före detta Säpochef, Anders Eriksson, som presenterade sin utredning om polisens tillgång till signalspaningsinformation. Den personliga integriteten ska iakttas, och en proportionalitetsprincip för hur signalspaning får användas införs.
Huvudregeln i förslaget är att spaning i både kabel och etern begränsas. Hemlig telefonavlyssning är den metod som ska användas i första hand. Det är bara när sådan inte är möjlig som polisen ska få tillgång till kablarna hos Försvarets radioanstalt, FRA.
Eriksson vill skrota regeringens föreslagna specialdomstolar och i stället pröva signalspaning i vanlig domstol. Till skillnad mot specialdomstolarna som har domare utsedda av regeringen, får rättssäkerheten större chans i en vanlig domstol. I dem finns det dessutom möjlighet att överklaga beslut - ända upp till Europadomstolen.
Tycka vad man vill om signalspaning, men om Erikssons förslag går igenom blir lagstiftningen kring FRA:s kablar nästan så skarp som det bara går. Rättssäkerheten och integriteten värnas så långt det är möjligt med sanktionerad massavlyssning.
Faktum är att det blir svårare att använda signalspaning och avlyssna personer som befinner sig utomlands, än att signalspana på personer i Sverige. För inrikes signalspaning har polisen redan i dag tillgång till telefonsamtal, mejl och annan digital kommunikation, genom lagen om hemlig teleavlyssning. Den metoden omgärdas av liknande men lättare restriktioner än signalspaningen över landets gränser.
Presentationen av utredningen var brutalt ärlig, ett uppfriskande tillskott i FRA-sammanhang. Balansen mellan integritet och effektivitet betonades och enligt Eriksson är fallen där polisen kan komma att använda sig av signalspaning mycket få. Säpo får tillgång till uppgifter som rör utveckling av massförstörelsevapen, terrorism, underrättelseverksamhet och grov organiserad brottslighet.
Ett intressant förslag från den förre Säpochefen är att polisen och Säpo själva inte ska få signalspana, utan bara få tillgång till fördefinierade uppgifter som domstol beslutat om. Och FRA måste förstöra alla irrelevanta uppgifter.
På grund av de protester och det engagemang som uppstod efter den uppmärksammade FRA-omröstningen förra sommaren är både regering och utredare medvetna om den kritik som finns mot den gamla lagformuleringen. Det har givit resultat.
Om utredningens förslag, med riktig domstolsprövning och ordentliga restriktioner går igenom, har integriteten och rättssäkerheten klart bättre lagstöd än den någonsin hade fått från någon av de tidigare drivande S-ministrarna som Thomas Bodström och Leni Björklund. Det får vi inte glömma bort.
