Niklas Elert

Bättre och bättre...

Publicerad

Den amerikanske radioprataren Harold Campings läsning av Bibeln visade "bortom allt tvivel" att jorden skulle gå under den 21 maj i år, klockan sex lokal tid.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

VÄRLDEN
Då tidfristen gått ut flyttade han apokalypsen fem månader framåt i tiden. Få är antagligen jätteoroliga över vad som kommer att hända den 21 oktober.
En del domedagsprofetior tas på mer allvar, som sextio- och sjuttiotalens spå­domar att inget kunde hindra en nära förestående massvält som resultat av en befolkningsbomb. Bomben detonerade, men det visade sig vara en synnerligen snäll explosion: välstånd, hälsa och förväntad livslängd ökade markant under de efterföljande decennierna.
Vi har en dragning åt det apokalyptiska. Dystra framtidsförutsägelser får stor uppmärksamhet, och det är svårt att inte ryckas med i domedagsstämningen när västvärlden sitter fast i depression och hela nollnolltalet beskrivs som förlorat. Men då glömmer vi att Afrika haft stabilt hög tillväxt de senaste 15 åren - för att inte tala om Asiens tiger-, elefant- och bambuekonomier.

Att uttala sig optimistiskt om framtiden är dock mer eller mindre en garanti för att avfärdas som panglossian. När ekonomen Alex Tabarrok spår att medelinkomsten i världen kommer att vara 200 000 dollar år 2100 tänker nog de flesta: vänta nu - har du missat att ekonomin är på väg i prutten?
Tabarrok svarar med ett tankeexempel. Tänk dig att året är 1929 och du vill förutsäga hur rikt USA kommer vara år 2000. Utan att ha en aning om att en börs­krasch står för dörren, som kommer att kasta ner världen i den stora depressionen, och vidare in i andra världskrigets orgie av våld och död.
Inte ens om du hade baserat din förutsägelse på det glada 20-talets oerhörda boom hade du kunnat förutsäga hur bra det faktiskt skulle gå fram till år 2000. Efter ett brutalt hack neråt i tillväxtkurvan under kris- och krigsåren blev tillväxten under den andra halvan av seklet högre än någon kunde ana 1929.
De där 200 000 dollarna i medelinkomst år 2100 framstår plötsligt inte som så orimliga. Tabarrok menar dessutom att det är en ganska måttfull förutsägelse - jämfört med vissa är han "den ekonomiska tillväxtens Ior".

Den ekonomiska kakan kommer förvisso att vara ojämnt fördelad, men med tanke på vilka delar av världen som i dag går som tåget är det ingen vild gissning att det vi i dag kallar tredje världen kommer att få en större bit än de har i dag. Vilket vi borde omfamna: när den fattiga delen av världen blir rik innebär det på samma gång en större efterfrågan på, och ett större utbud av idéer.
Och det är idéerna som får jorden att snurra.
Det innebär inte att vi kan tänka bort den skuldkris vi för tillfället befinner oss i, eller blunda för den dystra inledningen på det här århundradet. Men hur trist har den egentligen varit, historiskt sett?

Inte särskilt. Om vi mäter historia i termer av antalet levda människoår har vi under 2000-talet första årtionde redan skapat sex procent av all historia sedan Kristi födelse. Om historia i stället mäts i ekonomisk aktivitet blir siffran hela 23 procent.
Detta alltså, under en period vi upplever som dyster. Tänk då hur bra det kan bli under de ljusare år som ligger framför oss. Gaska upp er nu!
ledarskribent

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag