VISBY. Solen skiner när Göran Hägglund talar i Almedalen och anklagar andra för förmynderi.
Men den som sa't han va't.
ALMEDALEN
"Det räcker inte med tillväxtpolitik", säger Görtan Hägglund från scen, "Det behövs en politik för uppväxt också".
Därför blir barns och ungdomars uppväxtvillkor Krist-demokraternas huvudfråga fram till valet 2014. Samma dag har man återanvänt ett gammalt FP-förslag om att föräldrar ska tvingas närvara vid rättegången när deras barn begår brott.
Det tidigare frieriet till pensionärerna hjälpte inte det sviktande opinionsstödet, så nu lyfter KD på en ny demografisk sten. Det börjar bli lite tjatigt. Partiet har letat efter sin nisch ändå sedan Moderaterna gick mot mitten.
Förvisso finns fortfarande den fond Hägglund sagt att han försöker tänka kring: verklighetens folk, begreppet han myntade för två år sedan här i Almedalen.
Det handlar om politikens gränser, att stå upp för den vanliga människan, hårt ansatt av den kulturpolitiska elitens styrande och ställande.
En bra idé, men lite som marxisters tal om det förtryckta proletariatet: Det är lättare att hitta intellektuella på högerkanten som strider för verklighetens folk än människor som säger sig tillhöra samma folk.
Det har inte fungerat hittills. Det är tveksamt om fokusen på verklighetens barn kommer att ändra på det. Antagligen för att KD gång på gång visat att politikens gränser dras olika beroende på vems politik det är.
Det gäller inte bara sådana som pekpinneminister Maria Larsson och Ella "exportera snusförbudet till EU" Bohlin, utan också de mer uttalade banerförarna för det verkliga folket.
Det är nu inget fel i att Hägglund och kommunalrådet Ebba Busch i Uppsala hyllar familjen som den första naturliga gemenskapen. Familjen ska självklart inte motarbetas.
Man kan dock tycka att den inte borde behöva så mycket hjälp från statligt håll om den nu är en så bra gemenskap.
I alla fall inte på bekostnad av overklighetens folk, eller vad man nu ska kalla de människor som inte vill bygga sina liv på de fyra F-en:
Familj, Företag, Förening och Församling.
Hägglund anklagar Håkan Juholt och Lars Ohly för att befinna sig i "förmyndarnas föräldrafabrik" där de vill "skära, peta, mixtra och stansa" i barnen och deras föräldrar. I förmyndarfabriken, får vi veta, väntar ett stort fett varsel i valet 2014.
Men vad är KD:s egna krav på att tvinga föräldrar att närvara vid barnens rättegångar, om inte den senaste produkten från den egna, konkurrerande förmyndarfabriken? Det kan bli varsel även där 2014. Det har man sannerligen inte råd med.