Det är lite svulstigt. Men medan det i tisdags var som att Fredrik Reinfeldt ersatts av en dålig imitatör känns folkpartiledaren mer naturlig i sina internationella utblickar. Närmast messianskt blir det när han berättar hur världen gått framåt de senaste tio åren, att vänstern haft "fel, fel, fel" i hundra år, och att 2000-talet tillhör liberalismen.
Tyvärr avhandlar han för många punkter: Sin syn på rättvisa, behovet av en flexiblare arbetsrätt, ökad jämlikhet i löner mellan kvinnor och män, en spark mot en viss intresse­organisation för näringslivet ("Humaniora är byggstenen i vår kultur"), skolan och lärarlönerna naturligtvis, och så arbetskraftsinvandringen.
Moderaterna har blivit trevliga mot Miljöpartiet, men Björklund fick uppenbarligen inte det memot. Han säger att en majoritet i riks- dagen vill försvåra för utländska arbetare att arbeta i Sverige, och att det är obegripligt att MP har hamnat i den "rödbruna myllan". Håkan ­Juholts och Gustav Fridolins samarbete med Jimmie Åkesson i denna fråga är "pinsamt för Sverige".
Så presenterade han också tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag tidigare under dagen ett förslag att utveckla arbetskraftsinvandringen efter kanadensisk modell.
Välutbildade utomeuropéer ska få "arbetssökarvisum". Folk med förutsättningar (kapital och erfarenhet) för entreprenörskap ska bli "företagsinvandrare". Gäststudenter ska få stanna ett halvår efter avslutade studier för att söka jobb.

Det är bra förslag. Få saker har varit så skadliga för svensk integration som den begränsning av arbetskraftsinvandringen som genomfördes i början av 1970-talet, efter pådrivningar från fackligt håll.
Överenskommelsen från 2008 som gör det lättare för arbetsgivare att rekrytera utanför Europa hör därför till alliansens - och Miljö­partiets! - viktigaste bidrag till ett bättre Sverige. Ullenhag sade på eftermiddagen att en kombination av flykting- och arbetskraftsinvandring underlättar integrationen. Det stämmer.
En del kommer ­alltid att ogilla att människor kommer hit från andra ­länder. Men där fördomen "invandrare kommer hit och tar våra bidrag" är enbart destruktiv är fördomen "invandrare kommer hit och tar våra jobb" i grunden ett erkännande av att de har något att komma med. Och invandrare kan lika gärna som infödda svenskar skapa jobb genom att starta nya företag.
Samtidigt: Björklund säger att "vi tjänar på att vara ett öppet land." Varför erbjuder han då inte mindre utbildade människor samma möjligheter? Tror han att den enda form av arbetskraft Sverige kan dra nytta av i "den globala konkurrensen" är hög-utbildad sådan?

Kanske tror han att vår oflexibla arbetsmarknad inte skulle klara av ett större inflöde. Eller att facket skulle motsätta sig förslaget om det innefattade arbetskraft som konkurrerar med de egna medlemmarna, och att Socialdemokraterna skulle gå i deras ledband.
I så fall är det märkligt att Björklund går så hårt åt MP - de var ju med på båten när man öppnade för arbetskraftsinvandring 2008, och lär behövas om det nya förslaget ska bli verklighet.
Man får hoppas att det blir det, och följs av fler steg mot ökad öppenhet, så här i liberalismens århundrade.