Den senaste tidens uppmärksammade dödsfall i svininfluensan har rått bot på mångas sprutskräck. Plötsligt vill alla vaccinera sig - samtidigt. Därför ringlar köerna långa till vårdcentraler runt om i landet. På sina håll råder brist på vaccin. Det är förstås tråkigt att stå i kö, särskilt i det kalla novemberslasket. Men det är faktiskt inte världens undergång.
Det är naturligt att starka känslor är i svang när pandemin går lös. Men faktum är att den svenska massvaccineringen hittills har gått ganska bra.
Inget annat land kom i gång så tidigt. Över två miljoner svenskar är redan vaccinerade. Visst är det beklagligt att vaccinleveranserna initialt blev försenade. Men att odla virus är mer komplicerat än att odla potatis. Om någon vecka beräknas leveranserna gå i full fart. Gott så.

Det finns i nuläget ingen som helst anledning att döma ut regeringens avtal med GlaxoSmithKline. Ännu mindre att, som Aftonbladets tårsprängda ledarsida i går, sörja att den förra regeringens planer på en svensk vaccinfabrik kasserades. De planerna dömdes med rätta ut av en tämligen enig expertis. Företag som GSK har en enorm utvecklingskapacitet, som en svensk fabrik inte skulle kunna besitta. Förutom att förfina den traditionella tekniken att odla vaccin i hönsägg laborerar de ständigt med nya metoder.
Man vet aldrig vad framtiden bär i sitt sköte. Särskilt inte när det gäller vaccinforskning. Den föreslagna svenska fabriken skulle helt inriktas på att odla vaccin i celler. Det hade varit vanskligt att satsa allt på ett osäkert kort.
Om regeringen hade plöjt ned pengarna i en svensk fabrik i stället för i avtalet med GSK skulle vi alla ligga risigt till i dag.
Därmed inte sagt att man helt bör avfärda idén på en vaccinfabrik som drivs av allmänintresse i stället för vinst. Frågan känns möjligen mindre aktuell nu än i samband med fågelinfluensan, då den globala vaccinproduktionen var avsevärt lägre än i dag.

Men om vi, säg, skulle drabbas av en pandemi som kombinerar fågelinfluensans dödlighet med svininfluensans smittsamhet skulle det kunna bli farligt att vara utlämnad till ett fåtal utländska företag vars enda intresse är att tjäna pengar.
Ett skräckscenario är förstås att länder, i tider av svår vaccinbrist, förbjuder vaccinfabriker att exportera. Den mesta vaccinproduktionen sker visserligen i Europa och det är extremt svårt att tänka sig EU-länder stänga gränserna för varandra.
Idén om en helsvensk vaccinfabrik är dock förmodligen dödfödd. Vi har inte tillräcklig kompetens. En inhemsk fabrik skulle inte kunna göra tillräckligt breda satsningar.
Ska Sverige i framtiden ge sig in i vaccinbranschen bör det göras i internationellt samarbete.