Jim Moberg hade en termin kvar till sin kandidatexamen vid Uppsala universitet men dog efter en heroinöverdos. Foto: SVT
Jim Moberg hade en termin kvar till sin kandidatexamen vid Uppsala universitet men dog efter en heroinöverdos. Foto: SVT

Narkotikadöden måste stoppas

Publicerad

Fokus för svensk narkotikapolitik har aldrig varit att rädda missbrukares liv. Är det islossning på gång, Gabriel Wikström?

Jim Moberg, 21, gillade att fiska och hade bara en termin kvar till sin kandidatexamen vid Uppsala universitet. Men i juli 2014 dog han efter en heroinöverdos. Hans pappa var med när Jim hittades i en skogsdunge ett par dagar senare.

Jim Mobergs dödsfall var ett av 765 som registrerades som drogrelaterade under fjolåret. Det gör Sverige till ett av de absolut farligaste länderna i Europa att vara missbrukare i.

Häromåret var det bara Estland som hade högre narkotikadödlighet sett till folkmängd. Som en jämförelse dog bara en tredjedel så många svenskar i trafiken i fjol.

Men huvudmålet för den svenska narkotikapolitiken har aldrig varit att minska död och lidande bland missbrukare. I stället har syftet varit att realisera visionen om det narkotikafria sam-hället, vilket författaren Magnus Linton beskriver i den nyutkomna boken "Knark - en svensk historia".

Det synsättet kan förklara det långsamma införandet av skadebegränsande inslag i den svenska narkotikapolitiken, som metadon- behandling och sprutbytesprogram.

Ett FN-organ menade i helgen att svensk narkotikapolitik inte lever upp till mänskliga rättigheter.

– Vi brukar betrakta Sverige som ett föregångsland med väldigt progressiv politik. Därför blev jag förvånad över att se hur landet ligger efter i narkotikafrågan, sa den biträdande högkommissionären för mänskliga rättigheter, Flavia Pansieri, till SVT.

Pansieri hävdar att insatser som begränsar skador av missbruk ska betraktas som grundläggande mänskliga rättigheter. I en ny FN-rapport pekas flera insatser ut som viktga, som sprututbyte, läkemedelsbehandling och utdelning av nässprayen naloxon som häver överdoser. Men metoderna är bara delvis eller inte alls införda i Sverige.

 

En anledning till det är att kommuner fortfarande har rätt att lägga in veto mot sprutbytesprogram. Trots att Folkhälsomyndigheten menar att det finns "överväldigande vetenskapligt stöd" för metoden och trots att Västra Götalandsregionen är positiv saknas därför sådant program i Göteborg. Kommunen säger nej.

Under alliansregeringen stod arbetet med att minska lidande och död bland narkotikamissbrukare i mångt och mycket och stampade. Av de ambitiösa förslagen i Missbruksutredningen bidde knappt en tumme.

I stället fortsatte förra justitieminister Beatrice Ask att beskriva den svenska narkotikapolitiken som en "framgång", trots den höga dödligheten.

Glädjande nog kommer nu andra signaler från sjukvårds- och folkhälsominister Gabriel Wikström, S. Han säger sig exempelvis beredd att skrota det kommunala vetot mot sprutbytes- program.

Förhoppningsvis kan det leda till en ny inriktning på narkotikapolitiken där ett centralt mål är att minska död och lidande.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag