Vissa delar av lärarutbildningen skulle behöva suddas bort. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Vissa delar av lärarutbildningen skulle behöva suddas bort.  Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Naomi Abramowicz

Usel utbildning ger usla lärare

Publicerad

Flummiga teorier kommer inte att hjälpa vare sig färska lärare eller deras elever. Det behövs en lärarutbildning som faktiskt lär ut vad det betyder att vara lärare. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Den svenska lärarutbildningen är inte lika illa som du tror. Den är värre. Det visar Isak Skogstad, skoldebattör och högstadielärare, i en artikel i tidskriften Kvartal. Alla fördomar om lärarutbildningen besannas. 

Lärarstudenterna har sämre förkunskaper än någonsin. Det är löjligt enkelt att komma in på lärarutbildningen. Du behöver inte ens ha näst högsta betyg i det ämnet som du senare ska undervisa i för att komma in. Det kan mycket väl vara så att de elever du ska undervisa har bättre betyg än vad du själv hade.

Inte ens vid Sveriges gamla och tjusiga universitet krävs det särskilt mycket för att bli lärare. Förra hösten gick det alldeles utmärkt att bli antagen till lärarutbildningen i Uppsala med enbart 0.05 på högskoleprovet. Maxpoängen på högskoleprovet är 2.0. 

När du väl har kommit in på lärarutbildningen är den inte heller särskilt betungande. Det är knappt åtta timmars lärarledd undervisning i veckan, vissa studenter får så lite som fem timmar. På 1970-talet var det 24 timmar i veckan. 

Pedagogik schmedagogik 

Och vad lär man sig på utbildningen? Pedagogikundervisningen är en orgie i flum. Det som oftast lärs ut är teorier som har närmare hundra år på nacken och är av socialkonstruktivistiskt snitt. De har alltså mycket lite med verkligheten att göra. Och de är till föga nytta för den nervösa nyutexaminerade läraren. 

Problemet är att teori har fått ersätta praktik i alldeles för stor utsträckning. Skogstad redogör för hur metodiklektioner har fasats ut sedan 1980-talet, trots att det faktiskt ska ingå i lärarutbildningen. Det är olyckligt, det är nämligen precis vad dagens lärarstudenter skulle behöva. 

För att kunna göra ett bra jobb måste de också vara beredda på de situationer som de kommer att möta i klassrummet. Varför inte dra nytta av pensionerade lärares kunskaper? 

Pensionerade lärare kan hjälpa i klassrummet 

Det finns gott om nyttigheter de skulle kunna lära dagens lärarstudenter: Hur gör man för att etablera sig som en auktoritet i klassrummet? Hur går man till väga för att hantera stökiga elever samtidigt som försöker undervisa? Det är kunskap som ger betydligt större avkastning än abstrakta hundraåriga teorier. 

Lärarutbildningen har reformerats många gånger, senast 2011. Men den skulle behöva ännu en omgörning. Det är uppenbart att den inte funkar som det ser ut i dag. 

Kraven är orimligt låga. Det är ett dåligt skämt att det går att komma in på lärarutbildningen trots urusla skolresultat. Svaga elever kommer inte att bli stjärnlärare, det säger sig självt. Okejdå, kanske 1 på 1000. 

Det krävs större fokus på själva klassrumssituationen under lärarutbildningen. Annars gör man både lärare och elever en otjänst. Elever förtjänar trygga lärare. Och färska lärare förtjänar mer praktiska kunskaper om hur de ska uträtta sitt jobb. 

Den svenska skolans framgångar är beroende av en god lärarutbildning. Enligt den kultförklarade pedagogikprofessorn John Hattie är det läraren, inte tidiga betyg eller små klasser, som är avgörande för elevernas skolresultat. 

Då kan det inte se ut som det gör i dag. En bra skola kräver också en bra lärarutbildning.  

Läs också: 

Skona skolarna från 68-gubbarna   

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag