Det blir svårt att plugga på högskolan utan en god svenskundervisning i grundskolan. Foto: FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Det blir svårt att plugga på högskolan utan en god svenskundervisning i grundskolan.  Foto: FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Naomi Abramowicz

Sverige riskerar att bli ett intellektuellt b-land

Publicerad

Om ord är makt håller Sveriges unga på att bli maktlösa. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Frågar du någon under 35 år vad kulvert, tjänlig eller pådrag betyder är risken stor att du möts av en förvirrad uppsyn. Om du frågar samma person om orden progressiv, patriarkat eller entreprenör får du svar snabbt.  

Enligt studien Ord på prov från Lunds universitet har unga svårt för att förstå komplicerade ord, särskilt sådana som har nordiskt eller germanskt ursprung. Lättare är det med ord från engelska eller latin. 

Kids måste förstå vad pådrag betyder 

Forskarna Anna W Gustafsson och David Håkansson har undersökt resultaten på ordförståelsedelen på högskoleprovet från 2000 till 2011. Under tiden för undersökningen har yngre blivit allt sämre på ordförståelse. Enligt författarna hänger det dels ihop med det minskade tidningsläsandet, dels med digitaliseringen. 

Går jorden verkligen under om kidsen inte fattar vad kulvert betyder? Det är knappast ett ord som dyker upp i vardagligt tal. Dessutom går det ju att googla. 

Ja, det spelar roll. Språk är makt. Visst kan man kolla upp enstaka svåra ord, men man kan inte googla sig genom hela livet.

Ungas bristande svenskkunskaper har redan börjat få konsekvenser. Det är ett växande problem på Sveriges högskolor.  

”Det släpps igenom människor med en skriv- och läsförmåga som gör att vi inte kan börja där vi skulle önska med att lära dem historia”, säger Paul Sjöblom, studierektor i historia vid Stockholms universitet (SvD 24/7). Sjöblom är bara en av många lärare som har slagit larm de senaste åren. 

Om det blir fler som varken kan skriva eller förstå akademisk text kommer det att bli svårare att bedriva undervisning på högskolenivå. I stället måste lektionstid ägnas allt mer åt grundläggande kunskaper som man borde ha lärt sig redan i grundskolan. Tack och hej, kunskapsnationen Sverige. 

Stora klyftor i ordförståelse mellan yngre och äldre kan leda till fler problem. Gustafsson och Håkansson anser att det är en demokratifråga. Om unga inte begriper de mer komplicerade ord som används i tidningar eller inom politiken blir det nästan omöjligt att hänga med i samhällsdebatten. 

Demokratifråga när unga blir sämre på svenska 

Om utvecklingen ska vändas krävs att barn och unga får upp ögonen för böcker så tidigt som möjligt. En sjuttonåring som läser och har blivit läst för kan ha ett ordförråd bestående av upp till 50 000-70 000 ord. En sjuttonåring som varken läser eller har blivit läst för har ett ordförråd som består av cirka 15 000-17 000 ord, enligt Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. 

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag att se till att även de som inte kommer från läsande hem får en större vokabulär. Men skolans ökade fokus på digitalisering riskerar att leda utvecklingen åt fel håll. 

Grundskolans läroplan i svenska har nyligen reviderats för att inkludera skrivningar om ”digital kompetens”. Hur vore det med att börja med lite grundläggande kompetens? 

Forskning visar nämligen att hjärnan har lättare att ta till sig information från en fysisk bok än från en skärm. Det är även enklare att komma ihåg något som man har läst på papper. Om skärmar används i för stor utsträckning kan det bli svårare för unga att förbättra sin ordförståelse.

Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation kan vi inte vara ett intellektuellt b-land. 

 

Läs också: 

Låt inte fler lida av Pisahögskolan  

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag