Skolor utan klassrum är en usel idé. Foto: / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Skolor utan klassrum är en usel idé.  Foto: / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Naomi Abramowicz

Sluta använda elever som försökskaniner

Publicerad

Sverige behöver inte fler spejsade skolor utan väggar. Det som behövs är fler skolor som sätter kunskap före trender. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Inga korridorer, inga klassrum. På den nybyggda skolan Tallkronan i Norrbotten är det kommunikationsytor och hemvisten som gäller. Hela bygget kostade 140 miljoner kronor. Skolan är kanske Sveriges modernaste, säger rektorn Patricia Norberg (SVT 17/8). 

Oroande många tävlar om titeln som Sveriges ”modernaste” skola nuförtiden. 

Tallkronan vill vara Sveriges modernaste skola 

Samtliga av Kunskapsskolans lokaler saknar också korridorer och klassrum. För undervisning behöver ju inte ske i klassrumsmiljö. Alla ytor är till för ”händelser eller studier”, enligt chefsarkitekten Kenneth Gärdestad. Det låter onekligen händelserikt. 

Förra året invigdes nya Landamäreskolan i Biskopsgården. Den marknadsförs på kommunens sajt med orden: ”Våra unika lokaler speglar och inspirerar till ett nytt sätt att se på lärandet och bjuder på fler möjligheter för våra elever att utveckla sina förmågor”

Den är självklart fruktansvärt modern. Nordens modernaste skola till och med, enligt stadsdelspolitikern Jahja Zeqiraj (S) (GP 9/11 2016). 

Skolan har öppen planlösning. Det finns inga fyrkantiga rum eller korridorer. Byggnaden är utformad som ett S och består till 80 procent av trä. 

Arkitektur är inte allt 

Fräsig arkitektur i all ära. Men vad är det som säger att skolor utan korridorer eller klassrum skulle gynna barns inlärning? Det finns mycket som tyder på att de snarare skulle kunna få motsatt effekt.  

I USA var det populärt med så kallade öppna klassrum redan i slutet av 1960-talet, det stämde väl överens med tidens pedagogiska idéer. Hajpen höll bara i några år. Men nu har den tyvärr gjort comeback på vissa håll. 

Detta trots att det finns gott om forskning som visar hur vuxna påverkas av att sitta i öppna kontorslandskap. Stressnivån ökar och arbetsminnet försämras. Det ständiga bruset gör att vi lätt blir störda och att koncentrationen bryts. 

Barns kognitiva förmåga är mindre utvecklad än vuxnas. Hur stor är sannolikheten att de ska kunna koncentrera sig i en miljö som till och med vuxna finner påfrestande? Det lär vara särskilt svårt för barn med koncentrationssvårigheter att finna studiero.  

De supermoderna skolorna brukar ofta sky traditionell undervisning. I stället ska elever hämta kunskap i olika miljöer, samarbeta med varandra och tänka utanför boxen. Det är precis lika flummigt som det låter, barn blir inte mer produktiva av att kunna växla mellan att sitta i en fåtölj eller en soffa.  

Det förtjänar att upprepas gång på gång: forskningen visar att barn lär sig mest vid katederundervisning där läraren har en aktiv roll. Det är den form av undervisning som är mest gynnsam för deras inlärning. Den ses dessvärre ofta som mossig och konservativ i den svenska skolan där trendängslighet är den främsta ledstjärnan. Trots att trenderna sällan har vetenskapligt stöd. 

Modernitetsivern sker ofta på bekostnaden av de barn som har sämst förutsättningar. Medelklassens och överklassens ungar klarar sig alltid. Men hur ska det gå för dem som har det stökigt hemma, kommer från studieovana hem eller inte har svenska som modersmål i de öppna ”kommunikationsytorna”?  

Barns skolgång är för viktig för att styras av övergående modenycker. 

 

Kunskapsskolan svarar Naomi Abramowicz: "Katederundervisning är inte det enda rätta"

Läs också:

Elever måste få rum i skolan  

Personal ska inte behandlas som statens labbråttor  

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag