Synagogan i Malmö. Efter terrorattacken i Köpenhamn, då en vakt mördades vid en byggnad som tillhör judiska församlingen, höjde svensk polis bevakningen av synagogan i Malmö. Foto: ANDREAS HOLM / NEWSFOTO.SESynagogan i Malmö. Efter terrorattacken i Köpenhamn, då en vakt mördades vid en byggnad som tillhör judiska församlingen, höjde svensk polis bevakningen av synagogan i Malmö. Foto: ANDREAS HOLM / NEWSFOTO.SE
Synagogan i Malmö. Efter terrorattacken i Köpenhamn, då en vakt mördades vid en byggnad som tillhör judiska församlingen, höjde svensk polis bevakningen av synagogan i Malmö.  Foto: ANDREAS HOLM / NEWSFOTO.SE
Kippavandring och -manifestation efter dåden i Köpenhamn. Foto: SANNA DOLCKKippavandring och -manifestation efter dåden i Köpenhamn. Foto: SANNA DOLCK
Kippavandring och -manifestation efter dåden i Köpenhamn. Foto: SANNA DOLCK
Rabbin Shneur Kesselman är en av många judar som vittnat om trakasserier i Malmö. Foto: STIG-AKE JÖNSSON / SCANPIXRabbin Shneur Kesselman är en av många judar som vittnat om trakasserier i Malmö. Foto: STIG-AKE JÖNSSON / SCANPIX
Rabbin Shneur Kesselman är en av många judar som vittnat om trakasserier i Malmö. Foto: STIG-AKE JÖNSSON / SCANPIX
Fyra människor sköts ihjäl under gisslandramat i en kosherbutik i Paris i januari 2015. Foto: NO CREDITFyra människor sköts ihjäl under gisslandramat i en kosherbutik i Paris i januari 2015. Foto: NO CREDIT
Fyra människor sköts ihjäl under gisslandramat i en kosherbutik i Paris i januari 2015.  Foto: NO CREDIT
Naomi Abramowicz

Minnesmärken hjälper inte Sveriges judar

Publicerad

Res gärna snubbelstenar. Men det kommer inte att sätta stopp för antisemitismen.  

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Många av Europas judar är oroliga.

De senaste åren har judiska institutioner varit föremål för islamistiska terrordåd. För tre år sen sköts fyra personer ihjäl på Judiska muséet i Bryssel. 2015 mördades fyra personer när en kosherbutik i Paris attackerades. 

I samband med dådet i Köpenhamn samma år mördades säkerhetsvakten Dan Uzan som stod vakt utanför en byggnad tillhörande judiska församlingen. Förra året avvärjdes en attack mot en judisk skola i Köpenhamn.

Kombinationen av utanförskap och extrema idéer har skapat en ny utsatthet för Europas judar. Och inget tyder på att det finns en snar lösning på detta problem.

Under de senaste åren har det kommit drygt en och en halv miljon asylsökande till EU. De allra flesta har sin hemvist i länder där antisemitiska föreställningar är djupt rotade. Betyder det att alla är antisemiter? Givetvis inte. 

Däremot är de, precis som alla andra, präglade av det samhälle de har vuxit upp i.

Därför ställs europeiska judar nu inför en rad existentiella frågor: Har vi en framtid här? Kommer det att vara möjligt att leva ett tryggt liv och vara öppen med sin judiska identitet?

Snubbelstenar - en bekväm fråga

Vissa är skeptiska. Aldrig har så många judar lämnat Västeuropa för Israel som under 2015, merparten kommer från Frankrike. Det säger en del. De flyttar hellre till ett land som är i öppen konflikt än bor kvar i sina hemländer. I Tyskland talar judiska ledare öppet om de antisemitiska föreställningar som många flyktingar bär med sig från sina hemländer och de problem det kan medföra för den judiska minoriteten.

Men i Sverige handlar debatten om antisemitism ofta om bekvämare frågor, till exempel snubbelstenar.

Det handlar alltså om gatstenar som tjänar som minnesplaketter för Förintelsens offer. De finns i en rad europeiska storstäder, men inte i Stockholm. Forum för Levande Historia har stridit för att snubbelstenarna ska finnas i Stockholm sen 2007. Nu verkar det som att det kommer att bli av. Såväl skribenten Ola Larsmo som DN:s kulturchef Björn Wiman har skrivit engagerade artiklar om varför dagliga påminnelser om Förintelsen behövs även i Stockholm. 

Det är inte fel att uppmärksamma Förintelsen mer. Jag förlorade själv stora delar av min familj under nazisternas masslakt av judar. De som överlevde kriget tvingades gå igenom sådant ingen ska behöva uppleva. Min farfar satt i flera koncentrationsläger, däribland Auschwitz-Birkenau.

Men nu finns andra, mer akuta, frågor för Sveriges judar än snubbelstenar och minnesmärken för Förintelsen.

Antisemitism och terror oroar mest

Avsaknaden av Förintelsemonument är inte ett brådskande problem för Sveriges judar. Däremot finns det de som oroar sig för hur den stora flyktinginvandringen kommer att påverka vår framtid här. Ska utvecklingen i Malmö bilda exempel för resten av landet? Vågar man ha en davidsstjärna runt halsen när man är på stan?

Rädsla för terrordåd är en annan viktig fråga. Med tanke på tidigare attacker runtom i Europa är det sannolikt att judiska byggnader kan bli föremål för attacker. Är det ändå säkert att ha sina barn på en judisk skola eller förskola?

Vi ska minnas Förintelsen och dess offer. Men nu förtjänar judarnas framtid att diskuteras mer än deras förflutna.

Läs också:

Varning för samordnare utan koll

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag