Paddor platsar inte i klassrummet. Foto: JACQUELYN MARTIN / AP TT NYHETSBYRÅNPaddor platsar inte i klassrummet. Foto: JACQUELYN MARTIN / AP TT NYHETSBYRÅN
Paddor platsar inte i klassrummet.  Foto: JACQUELYN MARTIN / AP TT NYHETSBYRÅN
Bort med skärmarna i skolan. Foto: CHRISTER WAHLGREN / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGRENBort med skärmarna i skolan. Foto: CHRISTER WAHLGREN / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Bort med skärmarna i skolan.  Foto: CHRISTER WAHLGREN / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Naomi Abramowicz

IT-vurmarna är ett hot mot svenska skolbarn

Publicerad

Nu får det vara slut med mässandet om digitalisering. Fler paddor och skärmar ställer bara till det. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Den svenska skolan har drabbats av svår digitaliseringsfeber. Den har fått stor hjälp av IT-vurmare på våra myndigheter och departement. 

Skolverket anser att alla elever i grundskolan ska ha tillgång till en egen skärm inom två år. Men det är inte bara äldre barn som ska tillbringa mer tid klistrade vid sina skärmar. Små barn i förskolan och förskoleklass ska också få ökad tillgång till ”digitala verktyg”. 

I mars beslutade regeringen att ”stärkt digital kompetens” ska ingå i skolans styrdokument. Bland annat ska kidsen lära sig programmering redan i lågstadiet. Programmering ska ingå i både matte och teknik. 

Skolverket har fel om digitalisering 

Det låter ju modernt och progressivt med datorer och skärmar överallt. Men hjälper det verkligen elever att uppnå bättre resultat i skolan? Underlättar det inlärningen? Moderniseringsivern i den svenska skolan verkar ha tagit över utan tanke på de eventuella konsekvenserna för eleverna. Mycket tyder nämligen på att skärmarna skapar mer problem än de löser. 

En ny studie från Michigan State University ger prov på varför det är en dålig idé att dela ut datorer till varje elev. I undersökningen gavs studenter varsin dator att använda under universitetsföreläsningar. Ledde det till bättre eller mer effektivt antecknande, eller att de hängde med bättre i undervisningen? Studien visade att under nästan 40 av 100 minuter satt studenterna och ägnade sig åt helt annat än föreläsningen. De passade bland annat på att nätshoppa, mejla och kolla nyheterna. 

Om vuxna, som ändå infinner sig på universitetet helt frivilligt, ägnar nästan hälften av tiden åt trams – vad är det som säger att omogna högstadieelever inte kommer att använda sitt ”digitala verktyg" åt att chatta och kolla på YouTube-videos på katter som åker skateboard i stället för att lyssna på läraren? Skolverket hyser en stark tilltro till elevernas impulskontroll. 

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, är en av dem som har varit öppet kritisk gentemot digitaliseringsivern i skolan. Det finns inget stöd i forskningen för att IT-baserade undervisningsmetoder är mer effektiva, säger han i en intervju i Göteborgs Fria. Men det är inte populärt att ifrågasätta effekterna av teknologins framfart i skolan. Kritiska lärare ses ofta som bakåtsträvare, enligt Linderoth.

Linderoth varnar för IT-ivern 

Det är typiskt Sverige. Allt som är nytt är per definition bra. Det spelar ingen roll om det finns evidens för att det nya faktiskt är bättre eller inte. Den som tar upp eventuella problem eller svårigheter ses som en reaktionär tråkmåns. 

Men det behövs människor som vågar ifrågasätta framstegsfetischisterna. Att följa modenycker har fått allvarliga konsekvenser för skolan tidigare. Vi ser ännu konsekvenserna av vad som skedde efter att lärarens auktoritet nedmonterades på 1990-talet. 

Förra sommaren skrev Jonas Linderoth en debattartikel där han bad om ursäkt för att ha varit en förespråkare av 90-talets pedagogiska idéer. Kanske kommer någon att skriva en liknande artikel tjugo år efter digitaliseringens framfart.   

Läs också: 

Sveriges elever får inte vara försökskaniner 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag