Så länge du har något eget att bidra med spelar det ingen roll om du har Sveriges vanligaste efternamn.
Så länge du har något eget att bidra med spelar det ingen roll om du har Sveriges vanligaste efternamn.
Naomi Abramowicz

Hellre vara nörd än varumärkesbyggare

Publicerad

Vill du bli ihågkommen? Gör något ovanligt: lär dig något i stället för att byta efternamn.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Glöm Olsson och Svensson. Nu är det speciella namn som gäller. Helst ska de låta som illa hopsatta Ikea-möbler. Typ Drakpil, Rosenhvit och Guldvek. Det är ett axplock av några av de nya efternamn som registrerades hos Patent- och registreringsverket under 2016.

Att människor gör sig av med sina gamla efternamn och hittar på egna är en tilltagande trend. Under de senaste tio åren har ansökningarna om namnbyte ökat med drygt 50 procent.

Ut med Svensson, in med Drakpil

Förklaringarna varierar. Vissa par vill, i jämställdhetens namn, hitta på ett nytt, gemensamt namn i stället för att ta ett av parternas namn. Men i Google-eran verkar en del också anse att det inte duger med vilket gammalt sonnamn som helst. Hur ska folk då veta vem man är och hitta en på Instagram och Facebook? Hur ska man bli ihågkommen?

”Det finns ett behov av att vara unik med en igenkänningsfaktor”, förklarar Stina Lilja, pressansvarig på Patent- och registreringsverket (3/1 SVT).

Logiken tycks vara att den med ett unikt namn per automatik också blir en unik person. Jakten på individualitet inkluderar fler delar av livet, inte minst vad du lägger på tallriken.

En tredjedel av alla svenskar följer någon form av diet. Och det handlar inte enbart om att bli smalare och snyggare. Nej, ens kosthållning har blivit en identitetsmarkör. Det säger något om huruvida du är miljömedveten, tänker på svenska bönder eller bryr dig om djurhållning.

”Dagens dieter är mer än en livsstil, en del av ett konceptuellt tänk där människor definierar sig själva och sin syn på omvärlden”, säger trendanalytikern Ingela Stenson till Svenska Dagbladet (3/1). Hon fortsätter: ”Maten och ätandet har blivit en del av det personliga varumärket”.

Ständigt detta varumärkesbyggande. Visst är det toppen med konsumentmakt och att folk tänker på hälsan. Självklart ska man få byta namn från Svensson, även om det verkar bekvämt med ett lättstavat namn som man slipper bokstavera. Men trenderna skvallrar om något större, om en utveckling där vi går från människor till vandrande billboards för vår egen produkt; oss själva.

Överskattat varumärkesbyggande

Problemet är att man riskerar att understryka sin bristande originalitet om man anstränger sig för att vara speciell. För folk väljer ofta samma sätt att försöka vara originella på. Då blir man bara ytterligare en Drakpil, Hassesten eller Mollgran. Och i en tid då hartnär varenda vuxen människa under 40 är kolhydratofob, LCHF-diggare eller enbart äter Kravmärkt kött är det inte den med specialkost som är speciell, utan den som äter upp allt på tallriken – oavsett vad hen serveras.

För den som verkligen vill vara unik finns en enklare lösning. Och den involverar inte ett namnbyte hos Patentverket. Intressera dig för något annat än dig själv, i stället.

De mest minnesvärda människorna är sådana som faktiskt kan något. Det har ingen större betydelse vilka ämnen de har nördat in sig på. Det kan vara allt från rovfåglar till ryska 1800-talsförfattare eller stickning. Poängen är att de som förkovrar sig, per automatik, blir mer intressanta.

Så länge du har något eget att bidra med spelar det ingen roll om du har Sveriges vanligaste efternamn. Du kommer garanterat ändå vara mer intressant än en varumärkesbyggande posör.

 

Läs också:

Sluta kritisera rea-shopparna

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag