Sifokratin beredde väg för Anna Kinberg Batras fall.
Sifokratin beredde väg för Anna Kinberg Batras fall.
Naomi Abramowicz

Älskar vänsterfeminister bara fallna kvinnor?

Publicerad

Genusanalysen håller inte. Det finns andra skäl till att Anna Kinberg Batra tvingades bort från partiledarposten än att hon är kvinna. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Äntligen har Anna Kinberg Batra välkomnats in i systerskapet med öppna armar. Så fort som hon meddelade sin avgång som moderatledare på fredagen kom de första genuscertifierade analyserna. 

En rad skribenter, tyckare och politiker som inte hade visat nämnvärd sympati för Anna Kinberg Batra tidigare, drog nu samma slutsats; AKB tvingades bort för att hon är kvinna.

”Det går inte att komma ifrån det särskilda raseri som en kvinna med makt väcker”, skrev Malin Ullgren i DN (25/8). 

”Anna Kinberg Batras största problem är att hon är kvinna”, menade Irena Pozar, chefredaktör för veckorevyn.com (25/8).  

Fi-ledaren Gudrun Schyman var inne på samma spår: ”Jag kan konstatera att det sätt man uttrycker sig på om henne som partiledare är enligt genuskontraktet. Kvinnor är generellt mer påpassade och det gäller även henne.” (SVT 25/8). 

Kvinnor som älskar AKB 

Det är säkert svårare att vara partiledare och kvinna, jämfört med att vara partiledare och man. Som kvinnlig politiker blir man i större utsträckning bedömd utifrån sin frisyr, sitt val av väska och sin klädsel. Man behöver svara på frågor om familjebildning. Kvinnor får ofta utstå mer hot och hat än män, inte minst på nätet. 

Men att hävda att Anna Kinberg Batras kön ledde till hennes fall är att göra det väl enkelt för sig. Då slutar hon också att vara en självständig aktör, med åsikter och handlingsutrymme. Hennes politiska gärning blir en bisak i jämförelse med hennes kön. 

Med den utgångspunkten kan all kritik skyllas på kvinnohat. Det är att ge kvinnor ansvarsfrihet, bara för att de är kvinnor. Det är kontraproduktivt om målet är att kvinnliga och manliga politiker ska dömas utifrån samma måttstock. 

Låt oss vända på steken. Hade det varit lättare för en man att ta över som partiledare efter Fredrik Reinfeldt? Det är inte alls säkert. Oavsett om man råkar vara man eller kvinna är det ingen enkel sak att ta över efter en figur som närmast upphöjts till landsfader och varit den mest framgångsrike moderatledaren genom tiderna. Om Reinfeldt hade haft en manlig efterträdare, med lika lite karisma som AKB, hade han också dömts ut som en blek kopia.

Att påstå att moderata väljare hatar kvinnliga partiledare håller inte heller. Tvärtom, många kvinnliga väljare har flytt från Moderaterna till Centerpartiet, som ju leds av Annie Lööf. Det visar en mätning av SVT/Novus från i februari.  

Statsvetaren Katarina Barrling kallar AKB:s avgång ”en triumf för sifokratin” (SR 28/8). Enligt Svensk väljaropinions augustimätning, som presenterades dagen innan AKB avgick, låg Moderaterna på 16,2 procent. Jämför det med valresultatet 2014, då M fick 23,3 procent. 

Sifokratin segrade 

Hade en manlig partiledare kommit undan med sådana katastrofalt dåliga opinionssiffror? Det är osannolikt. Siffror är siffror, oavsett kön.

Det finns en risk att vänsterfeministernas vevande om kvinnohat blir en självuppfyllande profetia, att flickor och kvinnor säger nej till politiken innan de ens försökt. För varför ska man satsa om man ändå riskerar att stoppas av patriarkatet? 

Låt därför historien om AKB bli sedelärande. Kvinnor kan, precis som män, bli partiledare. De löper därmed risken, precis som män, att kritiseras och avsättas. Det måste även systerskapet inse. 

 

Läs också: 

Systerskapet lika illa som gubbväldet  

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag