Håltimmar kan leda till skolk. Foto: Stergios KastorisHåltimmar kan leda till skolk. Foto: Stergios Kastoris
Håltimmar kan leda till skolk. Foto: Stergios Kastoris
Men struktur och lugn i klassrummet kan bidra till att färre stannar hemma. Foto: SHUTTERSTOCKMen struktur och lugn i klassrummet kan bidra till att färre stannar hemma. Foto: SHUTTERSTOCK
Men struktur och lugn i klassrummet kan bidra till att färre stannar hemma. Foto: SHUTTERSTOCK

Minska skolk med lugn och ro i klassen

Publicerad

Det finns inget dundermedel mot omfattande skolk. Men struktur och lugn i klassrummet kan bidra till att färre stannar hemma.

Hela livet kan bli dystert för den som skolkar mycket i grundskolan. I dag är det svårt att få ett jobb om man saknar gymnasiekompetens - man kan lätt lista ut hur det går för den som inte ens klarar grundskolan.

Exakt hur många elever som skolkar, var det skolkas och hur skolkmönstren ser ut över tid vet man ganska lite om. Det konstateras i utredningen "Saknad!", som överlämnades till regeringen på måndagen. Utredaren efterlyser mer forskning på området.

En del vet man dock. Som att 20 000 grundskolelever hade ströfrånvaro eller omfattande sammanhängande frånvaro utan skäl under hösten 2015.

 

Tufft att förebygga skolk

Det bästa sättet att motverka olovlig frånvaro är att förebygga den eftersom lite skolk kan leda till stora, onda skolkspiraler. Men utredarens förebyggande råd, vid sidan av att håltimmar bör minimeras, är inga lätta puckar. Det handlar mycket om "samverkan". Samverkan med elevskyddsombud, elevhälsa och studievägledare. Det handlar också om lärare som bör analysera all frånvaro, helst efter varje lektion, och pricka av variabler och skriva ner allt om uppföljning. Det tycks i slutändan handla om dokumentation, dokumentation och åter dokumentation som Skolinspektionen sedan ska kunna utvärdera och kritisera, om den brister.

Förutsättningen för att detta antiskolkmaskineri ska funka tycks vara att det finns gott om tid, en stabil lärarstab, bra elevhälsa - ja, helt enkelt en bra skola med gott om resurser.

Det kan finnas många skäl till hög frånvaro, men mycket tyder på att elever med Asperger och autismliknande tillstånd (AST) är överrepresenterade. Det har både Skolinspektionen och de närvaroteam som jobbar med "hemmasittare" noterat.

Det betyder dock inte att "diagnosen" i sig behöver vara hela problemet. Problemet kan vara undervisningens och kunskapskravens natur.

 

Lugn gynnar alla

Elever med AST har generellt svårt att tänka abstrakt, byta perspektiv, se helheter och sammanhang. Men i de detaljerade betygskriterierna ställs stora krav på just sådana förmågor, till och med för lägsta godkända betyg. Man kan ana att många tappar sugen.

AST-elever har också svårt att planera och organisera sitt eget arbete. Att "forska på egen hand" ligger inte för dem. De behöver i stället tydliga lärare som gör klart vad klassen har att vänta sig av en lektion och vad som förväntas av dem i retur: "Den här lektionen ska handla om det och detta. Syftet med det är att ni ska lära er x, y och z."

Många med AST har också svårt med stök i klassrummet och är känsliga för höga ljud.

Visserligen är dessa elever en liten minoritet. Men katederundervisning och lugn i klassrummet gynnar de flesta elever. Och emedan skolan aldrig kan trolla bort de socioekonomiska problem som är en riskfaktor för skolk, kan den ta ansvar för att klassrummet är en lugn, trygg och strukturerad oas.

 

Läs också:

Dags att förbjuda mobiler i klassrum

Kravlöshet är ett ett svek mot barnen

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag