Misstron mot mediernas rapportering om invandring kan inte bara skyllas på högerpopulismen. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Misstron mot mediernas rapportering om invandring kan inte bara skyllas på högerpopulismen. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Medial självkritik är ingen svaghet

Publicerad

Det pågår en kampanj för att undergräva förtroendet för medierna. Just därför är det extra viktigt att medierna idkar självkritik när rapporteringen har brustit.

 

 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I helgen stormade det kring Sveriges radio efter att en bild spridits som hur visar ett plakat med texten "Jimmie=rasist" står inne i en av Sveriges Radios sändningsbussar. Kritiker menade att bilden var ett bevis på hur partiskt public service är.

I själva verket hade en reporter bara flyttat på ett plakat som någon hade fäst vid sändarbussen i väntan på att slänga det i soptunnan, enligt SR. Den verkliga storyn handlar i stället om hur snabbt det går att fabricera en nyhet i dagens medielandskap och få snurr på den.

"Skylthistorien" är bara ett av många exempel på att det pågår ett utdraget ställningskrig mot traditionella medier eller MSM - mainstream media - som de ofta förkortas i så kallade alternativmedier. Det är inget svenskt fenomen; kampanjerna bedrivs över hela västvärlden i syfte att sprida misstro. 

Ryssland har sett den stora potentialen i dessa underströmmar och använder dem i sina påverkansoperationer. Om människor inte längre litar på officiella sanningar är de mycket mer mottagliga för alternativa sanningar, vilket minskar motståndskraften i de liberala demokratierna.

Misstron speglar verkliga brister i rapporteringen

Frågan är hur den etablerade pressen ska reagera på denna utmaning. En del tycks dra slutsatsen att medierna inte längre har råd att ägna sig åt självkritik. Anfall är bästa försvar. Om allmänheten misstror mediernas rapportering är det bara ett utslag av att den högerextrema propagandan har lyckats med sitt syfte. 

Det är en farlig väg. Tvärtom har det blivit viktigare än någonsin att medierna uppfattas som trovärdiga och konsekvensneutrala. När bara var tredje person känner förtroende för mediernas rapportering om invandring är det en varningssignal att ta på allvar.

Denna misstro återspeglar verkliga brister i journalistiken under åren fram till den akuta flyktingkrisen hösten 2015. Medierna levde inte upp till sitt granskande uppdrag och ställde inte de självklara frågorna om hållbarheten i den migrationspolitiska linje som Sverige hade valt. 

Först i samband med den panikartade omläggningen kom diskussionen om kostnader, volymer, kommunernas kapacitet, bostadsbrist, ensamkommandes ålder och så vidare. Det går inte att babbla bort detta misslyckande. 

Däremot kan medierna dra lärdomar av det. Som att det är viktigt att pressen skaffar sig egen kunskap i centrala sakfrågor och vågar agera mer självständigt gentemot den politiska makten.

Så kan förtroendet återvinnas

Alla kan konstatera att rapporteringen numera är mycket mer allsidig och rättfram. Därför borde det inte ses som någon fatal prestigeförlust att erkänna tidigare misstag. Tvärtom är det just så som medierna kan bygga upp förtroendet igen: genom att visa att man alltid är redo att korrigera fel och idka självkritik när det är befogat.

Sval professionalism och konsekvensneutralitet är vägen framåt. Inte att låta sig dras in i ett ställningskrig mot högerpopulismen.

 

Läs också: Brösttoner ökar inte förtroendet för medier 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag