Professor Dick Harrisson vid Lunds universitet. Foto: Idha Lindhag.
Professor Dick Harrisson vid Lunds universitet. Foto: Idha Lindhag.

Med Löfvens Pisa- högskola går vi under

Publicerad

Lyssna på Dick Harrisons nödrop om högskolans haveri.

Bläcket stänkte när författaren och historieprofessorn Dick Harrison skrev om haveriet vid Lunds universitet i SvD i tisdags.

Bland annat hävdar Harrison att C-uppsatser, som knappt håller forna tiders B-uppsatskvalitet, numera godkänns på något som informellt kallas för "snällseminarier".

Och när han underkände en massa studenter på en tenta, ska studierektorn ha uppmanat honom att börja dela ut tänkbara tentafrågor i förväg så att fler klarar godkänt.

"Förr hade detta kallats fusk - och det är det fortfarande, enligt min mening", skriver Harrison. Han menar att dagens system, som ger institutioner betalt per godkänd - eller "producerad" - student, har fått kraven att sjunka och den svenska högre utbildningen att haverera.

Om han hade varit en ensamt ropande röst i öknen kunde man ta Harrisons vittnesmål med en nypa salt. Men han är inte ensam. Även om det självklart finns högt presterande institutioner, har larmen varit många. Och enligt en undersökning av Universitetskanslerämbetet för några år sedan, hade 20 procent av alla utbildningar bristande kvalitet.

Ett ofta nämnt problem är fattiga utbildningar med få föreläsningar och sparsam litteratur. "Småsov dig till en examen", alltså. Ett annat krux är studenter med usla förkunskaper och antiintellektuell hållning. "De kan fråga - spelar det någon roll i vilken ordning krigen kommer?" har Hanna Enefalk, historielektor i Uppsala, sagt.

 

Sverige har stora, kostsamma samhällsproblem att tackla. Men om vi låter utbildningssystemet haverera kan vi säga tack och adjö till vårt välstånd.

Volymmodellen, som ger lärosäten betalt för varje inskriven och examinerad student, måste göras om i grunden. Kvalitetssäkring och -höjning måste sättas i första rummet.

Oroande nog tycks regeringen Löfven vilja gå helt motsatt väg. DI Ledare uppmärksammade i onsdagstidningen att regeringen har skurit bort den blygsamma, men dock kvalitetsanknutna, delen av anslaget till högskolorna. Kvalitet ska inte löna sig. Alls.

Dessutom, skriver regeringen i sin promemoria om kvalitetssäkring, ska "de granskningar som Universitetskanslerämbetet ansvarar för i ökad utsträckning beakta universitetets och högskolors eget kvalitetssäkringsarbete".

Lärosätena ska i högre grad få kvalitetsgranska sig själva, alltså.

Samtidigt vill regeringen ha tiotusentals fler platser på högskolan. Kvantiteten framför allt.

Men regeringens kvantitetfokus lär inte minska några klassklyftor.

Enligt en studie av Saco sorterar sig studenterna mellan bra och dåliga lärosäten beroende på om deras föräldrar har akademisk utbildning eller ej.

Och om haveriet tilltar lär de bättre bemedlade skicka sina barn att studera utomlands. Som i vilken bananrepublik som helst.

 

 

Läs också:

 

Sverige producerar välfärdsanalfabeter

 

Universitetet kan inte vara ett rosa kuddrum

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler texter och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag