Skolkommissionens nedtonade attityd till skolstöket är oroande, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Skolkommissionens nedtonade attityd till skolstöket är oroande, skriver Ann-Charlotte Marteus.

Marteus: Har lärarna gett upp inför stöket?

Publicerad

Skolkommissionen kom för sent till sin egen presskonferens i måndags. Ett tecken i tiden?

Skolkommissionen, med uppdraget att rädda den svenska skolan, tycks vilja tona ner bilden av skolan som stökig och odisciplinerad: "Disciplinproblemen i svensk skola ska inte överdrivas men får inte heller negligeras", skriver man i delbetänkandet som presenterades i måndags.

Samtidigt konstaterar kommissionen att Sverige ligger sämre till än OECD-snittet vad gäller för sen ankomst, skolk, stök på lektionerna och tidsspillan på grund av detta.

I en promemoria som överlämnades till Jan Björklund strax innan alliansen förlorade valet gick utredaren Metta Fjelkner djupare in på vad PISA-studien hade att säga om stök och skolresultat:

Elever som uppgav att det rådde studiero i deras skola klarade PISA-proven bättre än andra. Elever med svag socio-ekonomisk bakgrund gick oftare i skolor med bristande studiero.

Vad gäller för sen ankomst låg Sverige i topp. Svenska flickor håller tiden lite bättre än pojkarna – men är å andra struligare än pojkar i de flesta andra länder.

I övriga OECD går trenden mot allt färre förseningar, i Sverige går den mot fler.

Är detta viktigt för andra än tidsfixerade prussiluskor? Ja. Det finns nämligen ett samband mellan för sen ankomst och dåliga PISA-resultat. Barn i skolor där elever ofta kommer för sent presterar sämre i PISA än elever i skolor där få kommer för sent, även när man rensar för andra faktorer. Och hela två tredjedelar av de svenska eleverna gick i skolor där för sen ankomst är mycket vanligt, enligt PISA. OECD-genomsnittet låg på 21 procent.

Svenska elever från alla bakgrunder och i alla typer av skolor kommer för sent. Och kunskapsresultaten har ju fallit enligt samma mönster, det vill säga över hela linjen.

Detta, liksom att Sverige ligger över snittet vad gäller skolk, borde oroa landets skolledningar. Men icke. Flertalet av de tillfrågade svenska rektorerna ansåg inte att skolk och för sen ankomst är ett hinder för elevernas lärande, skriver Metta Fjelkner.

Det är ett uppseendeväckande besked. Men här finns ett mönster. Skolverket skriver i en rapport att "svenska lärare tycks inte i någon hög grad uppfatta bristande ordning eller elevbeteenden som försvårande för sitt arbete."

Och efter att Skolinspektionen hade genomfört en enkät om stök i skolan, 2014, sa dåvarande generaldirektören, Ann-Marie Begler, att en betydligt större andel elever än lärare tyckte att det var stökigt i klassrummet. "Det är möjligt att lärarna i högre grad anpassat sig och tycker att det är så här det ser ut i skolan i dag", sa Begler.

Har lärarna resignerat? Eller har en del lärare för låg ambitionsnivå? Förbereder man en lektion noggrant borde stoj och avbrott rimligen störa. Eller är det inte rumsrent att klaga på stök?

Det är också märkligt att lärare störs mindre av stöket än de välkänt stressade eleverna. Trots allt tal om att "se varje elev".

På det hela taget är Skolkommissionens nedtonade attityd till skolstöket oroande. Om det är så att problem med disciplinen har undergått en normaliseringsprocess inom skolan, som speglas i försämrade resultat, får kommissionen absolut inte dras med i förnekelsedansen.

 

Läs också:

 

Ut med idiotin, in med betygen

 

Vem väcker eleverna när de vuxna sover?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag