Malin Siwe

Ta det lugnt med snabblärarna

Publicerad

Snabbspår för utländska lärare - det är en resa där kundnöjdheten kan bli lägre än SJ:s.

Ju förr svenska arbetsgivare lyckas dra nytta av invandrares yrkeskompetens desto bättre. Därför är det bra med det regeringen valt att kalla snabbspår.

Men det gäller också att ge invandrarna rimliga förväntningar om restid och möjligheten att alls nå målet. Det gjorde inte regeringen när den presenterade snabbspåret för lärare.

Det talades om skriande brist, om att det finns 1 900 lärare som har uppehållstillstånd och många fler bland dem som söker asyl.

På snabbspåret ska studenterna lära sig svenska under praktiken och utbildningen, som till dels ska ges på arabiska och engelska. Kravet på att kunna svenska ska ställas först när studenten söker anställning.

”Med snabbspåret kan de som är snabbast komma igenom på ett år”, sa vår gröne utbildningsminister Gustav Fridolin.

Det finns möjligen några enstaka språksnillen som på ett år lär sig mycket god svenska med perfekt ordförråd i undervisningsämnena. Det är inte lätt i matematik och fysik, och ännu svårare i andra ämnen.

Ta biologi, med alla namn i flora och fauna. Där duger det inte som en vanlig skåning att tala om tre sorters fåglar: örn, anka och pjodd (småfågel ö.a.). Och att ha varit lärare i samhällskunskap i Syrien har föga beröring med ämnet i Sverige.

Faktum är att vi redan har ett snabbspår för utländska lärare, ULV. Det varar max två år och den som antas ska ha Svenska B i bagaget. När Riksrevisionen granskade ULV sa mer än hälften av lärosätena att studietiden var för kort, studenterna fick varken med sig svenska eller ämneskunskaper nog. Och nu anser regeringen att det ska gå ännu fortare. Risken är att de nyanlända som väljer snabbspåret kör i diket och blir bittert besvikna på politikerna som har givit dem en glättig tidtabell.

Dessutom väntar en hård skolvardag för dem som ändå håller sig på rälsen. Där finns föräldrar, inte minst de som själva invandrat och bor i segregerade områden, som har svårt att acceptera att lärare i för- och grundskola inte talar perfekt idiomatisk svenska. Om inte ens lärarna gör det, hur ska då barnen kunna lära sig?

I Aina Bigestans avhandling ”Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola” finns flera berättelser om språksvårigheterna. Och inte minst om kulturkrockar. Som när ettagluttare kallat lärare ”jävla kärring”, när en äldre elev slagit läraren och den chockade invandraren berättar för kollegerna och får höra "Välkommen till Sverige”.

Svenska lärare har förvisso en del att lära av sina utländska kollegor om en rimligare tågordning: att lärarens ansvar är lärandet och elevens och föräldrarnas ansvar är gott uppförande. Just nu är i praktiken förhållandet ofta det omvända.

Men om den invandrade läraren inte behärskar svenska väldigt väl så kommer hen inte att fungera ensam i ett vanligt klassrum. Och bör inte få anställning annat än som modersmålslärare, språkstödjare eller Sfi-lärare för vuxna. Detta måste göras klart för dem som söker snabbspår.

Svenska elever är redan usla på läsförståelse för att de kan sitt språk för dåligt. Att hasta fram lärare som inte heller behärskar språket bäddar för urspårning.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida