Malin Siwe

Sopkaos och stängda dass hotar tilliten

Publicerad

Enkla jobb saknas. Varför inte bemanna rastplatserna så att yrkeschaufförer kan vila i frid och folk med luktsinnet i behåll kan använda toaletterna?

För sju år sedan ilsknade Knivsta kommun till när invånare upptäckt att campare slagit sig ner på rastplatsen Mora stenar. Det blev skräpigt. Och inte var som helst, utan några hundra meter från den plats där Sverige under medeltiden valde kung.

Knivsta vände sig till Trafikverket, som har hand om de 350 rastplatserna i Sverige. 

"Det har inte varit något stort problem hittills, utan det här är väl egentligen den första platsen som vi ser det här fenomenet. Så vi är lite tagna på sängen kan man väl säga", sa Trafikverkets enhetschef för region öst, Fredrik Brokvist till P4 Uppland.

Nu är Trafikverket dessvärre väl bekant med smutsiga och otrygga rastplatser. Indirekt varnar man på hemsidan. "Städningen och skötseln av rastplatserna har då blivit svårare och det har hänt att personal har blivit utsatta för våld eller hot om våld. Trafikanter har blivit utsatta för brott, exempelvis rån."

I mars upptäckte fastighetsskötare Rolf att människor bosatt sig på handikapptoan på rastplatsen Torrekulla i Mölndal, en av sex han hade ansvar för. På toaletten fanns bland annat ett gasolkök och madrasser.

När Rolf sa åt kvinnorna som just kommit ut från toaletten blev han nerslagen av män i deras sällskap. "Jag fick en rak höger och åkte ner i asfalten", berättade han i GT. Sedan dess har han slutat arbeta med tillsynen. 

I maj stängde Trafikverket Råby rastplats utanför Västerås. En sanering var nödvändig efter skadegörelse. Strax efter fick man stänga Svedvi. "Problemen flyttade dit", konstaterade underhållsledaren Karl Åkerlind i P4 Västmanland.

Trafiksäkerheten hotas när färre vågar rasta

Rastplatserna är viktiga för trafiksäkerheten. Yrkesförare ska kunna ta sina lagstadgade vilostunder. Trötta privatbilister sträcka på benen. Föräldrar släppa ut rastlösa ungar. Och nödiga ska kunna lätta på trycket för att bättre koncentrera sig på körningen.

Nu låter många bli för att toaletterna är papperslösa och stinkiga - om de alls fungerar. Eller för att man är rädd att bli rånad av utländska vägpirater och inhemska brottslingar, eller påhoppad av EU-migranter. Polisen varnar för att stanna och hjälpa till när någon vinkar vid vägkanten. Man ska hellre ringa 114 14.

Vi är inne i en ond spiral. De i och för sig befogade varningarna gör att vi ser på varandra med misstänksamhet. Och därmed minskar den samhällsviktiga tilliten. Och inte bara i trafiken. Det händer också i bostadsområdena.

Stinkiga soprum och sabotage värst för grannarna

I Brickebacken i Örebro sa den privata hyresvärden Hemgården upp kontrakten för 15 av de 103 lägenheterna i sin fastighet, rapporterar Hem&Hyra. Värden menar att dessa hyresgäster bidragit till sopkaos och vandalisering, och anför film från kameror i soprummet som bevis.

Hyresgästföreningen invänder. Får man ens filma? Är det rimligt att koppla ingångskort till person, man kan ju låna ut?  

Självklart vill ingen mista sitt hyreskontrakt i bostadsbristens Sverige. Men Hyresgästföreningen borde nog ta det lite varligt i försvaret av sopsyndarna. Har man bidragit till att några av dem fått prövotid är det bra, men det viktigaste här är faktiskt att de 88 hushåll som skött sig ska slippa stank och livsfarlig förstörelse av hissar. Och de hyreshöjningar som kommer när 65 procent av intäkterna går till kostnader för sabotage och sopkaos.

Hyresvärdar måste kunna blir av med hyresgäster som förstör, inte för bolagsekonomins skull utan för att grannarna ska kunna få leva med tillit och trygghet. På samma sätt måste Trafikverket se till att skydda rastplatserna, till exempel med dubbelbemanning.

Det kostar säkert ett antal miljoner i Trafikverkets budget. Men samhällskostnaden för förlorade tillit är många gånger större.

 

Läs även: 

Anna Dahlberg: Dags att införa ett tiggeriförbud  

Välfärden göder den grova brottsligheten 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag