En del flakfirare har taktikvalt ämnen för smidigare inglidning på högskolan. Politiker måste se till att "smitvägarna" ger kunskap. Foto: PONTUS LUNDAHL / TTEn del flakfirare har taktikvalt ämnen för smidigare inglidning på högskolan. Politiker måste se till att "smitvägarna" ger kunskap. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
En del flakfirare har taktikvalt ämnen för smidigare inglidning på högskolan. Politiker måste se till att "smitvägarna" ger kunskap. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
Gissa statsministern. Flum Flum? Nej, Carl Bildt! Foto: TOMAS LEPRINCEGissa statsministern. Flum Flum? Nej, Carl Bildt! Foto: TOMAS LEPRINCE
Gissa statsministern. Flum Flum? Nej, Carl Bildt! Foto: TOMAS LEPRINCE
Malin Siwe

Sluta uppmuntra elevernas lättja

Publicerad

De flesta tonåringar letar genvägar för bra betyg. Lärare och föräldrar måste tjata om kunskap, inte berömma list.

Låt oss dyka in på Bromma gymnasium. 70 procent av eleverna på natur och samhäll är stressade varje vecka.

Anledningen till plågorna? Betygskonkurrens, stress inför prov och höga prestationskrav. Motmedlet? Försök med avslappningsövningar, att göra både i klassrummet och hemma. 

Låter bekant, eller hur? Men uppgifterna är från SvD 13 december 1991. 

Stressen skylldes på ämnesbetygen. Gymnasieettorna ägnade sig åt de sociala relationerna, tog lätt på studierna och fick sen slita hårt för att ta igen - framför allt i trean. Eller hoppade de av och läste in betygen på Komvux, vilket gick enklare.

Alltså gjordes gymnasiet om. Det blev färre kärnämnen och stor möjlighet att välja lokala kurser som friskvård, foto och festfixning. Ämnena delades upp i kurser som gav slutbetyg, för att eleverna skulle bruka allvar från ettan. Betygen blev målrelaterade i stället för relativa för att eleverna inte skulle vara rädda för att fyrorna och femmorna tog slut.

Tindrande blåögt naiva politiker

"Om eleverna i stor utsträckning får studera efter egna önskemål, bör det få till följd att motivation och arbetsglädje blir större", förklarade dåvarande regering och såg bättre resultat framför sig.

Statsministern som signerade gymnasie- och betygsreformen hette inte Flum Flum utan Carl Bildt.  

Föga förvånande valde många elever lokalkurser där nästa alla fick högsta betyg för att bättra på sina chanser vid högskolevalet. Betygsnitten höjdes, men kunskapsnivån sjönk. Och stresslarmen ljöd högre och högre.

Reformerna har reformerats. Lokalkurser har försvunnit. Betygskala IG till MVG ersatts av F till A. 

Nu är det dags igen. Kursbetygen anses skapa stress. Därför ska ämnesbetygen tillbaka, de som förr alltså ansågs vara pressande och därför avskaffades.

Svenska föräldrar, lärare och politiker oroar sig för mycket över tonåringarnas stress.

Det är som om de glömt hur uppjagade de själva, eller i alla fall deras klasskamrater, var. Och att pressen i hög grad handlade om relationer. Får jag hänga med dem jag vill? Passar jag in? 

Skolkraven blir bara löken på den hormonstormande laxen. Och elever har i alla tider försökt ta genvägar för att klara skolans mål för att få tid över till sitt tonårsjag.

Det är inget för vuxenvärlden att moralisera över. Däremot måste föräldrar och lärare förklara att genvägar oftast är senvägar. 

Tjatet om att kunskap ger trygghet måste börja tidigt. Och aldrig ta slut. 

Lärare måste hylla ihärdighet

Dessvärre verkar inte ens Lärarnas riksförbunds, LR, ordförande Åsa Fahlén begripa detta.

I diskussionen om lättkränkta, curlade, felstavande medelklassbarn sa Fahlén så här i DN: "Jag skulle säga att elever i dag är smarta och tidseffektiva. De lägger tid på det som de ser lönar sig"

Som LR:s ordförande borde Fahlén ha sagt att eleverna sabbar för sig själva genom att inte bygga en stabil grund. Och att det är osmart värre.

Studie efter studie visar att det viktiga för att lyckas med studier är ihärdighet. Flit om man så vill. Eller idoghet. Numera kallat "grit" även på svenska. Smartness hjälper bara för stunden.

Den nya utredningen om intagning till högskolan vill ta bort meritpoängen som det ger att läsa extra matte, engelska och moderna språk. 

Utredaren menar att det leder till taktikval, ett nätt och jämnt godkänt E i dessa kurser ger bättre betalt än ett A i en annan valbar kurs. 

Föralldel. Men många elever kommer alltid välja taktiskt.

Då är det att föredra att det som ses som smitvägar faktiskt för något nyttigt med sig, som en fördjupning matematik, engelska eller tyska, franska, spanska.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor

Läs även: Inget att fira på studentflaken 

Läs också: Med Löfvens Pisa-högskola går vi under

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag