Malin Siwe

Skejtparkerna är gjorda för ungdomar

Publicerad

På ungdomarnas begäran byggs det skejtparker i var och varannan kommun. Men när fikande föräldrar sitter i streettrapporna och tittar på sina förskolebarn som åker sparkcykel i poolerna - då blir det heta bråk.

I Stockholm försöker staden lösa det genom att ha olika regler i olika anläggningar. I Högdalen och Kristineberg får man inte cykla, medan den stora betongbanan i Rålambshovsparken är öppen för alla. Det hindrar inte att det gruffas. Allra helst när det inträffar olyckor, som när en skejtare i övre tonåren gör ett trick och landar på en femåring som överraskande kommer kryssande på kickbike, som sparkcyklar kallas nu för tiden. Om man inte säger scooter. Sparkcykel låter inte coolt.

Striderna är inget Stockholmsfenomen. I Umeå har kommunen infört regeln att sparkare inte får använda anläggningen, som ironiskt nog heter Sparken, annat än mellan åtta på morgonen och ett på eftermiddagen. När Västerbottenskuriren skrev om konflikten i våras tände läsarna till, 181 kommentarer kom på nolltid.

Där påpekade "Kickgrabbens mamma" att hon minsann betalt mer skatt än de skejtande ungdomarna och att hennes pojke nu bara kunde utnyttja parken tio timmar i veckan under skoltid. Orättvist liksom. Medan skejtare hävdade att Sparken inte är en allmän lekplats utan konstruerad just för skateboard - för övrigt godkänd som sport av Riksidrottsförbundet i maj.

I Falkenberg har man valt samma lösning. I Falun är användandet oreglerat och känslorna svallar. Skejtare berättar i Dalarnas tidning att de försökt säga till föräldrar som sitter och fikar på de kanter och trappor som är gjorda för att åka på. Men att de har givit upp eftersom föräldrarna inte fogar sig.

I Stenungssund vittnar skejtare om många fysiska krockar med mindre barn på sparkcykel. Barnen gråter, rapporterar till föräldrar som dyker upp och skäller ut brädåkarna: De ska köra sakta och försiktigt, fast själva anläggningen är byggd för att det ska gå hastigt och högt.

Inte nog med det, många skejtparker blir dessutom mycket dyrare än beräknad. Som i Forshaga i Värmland. Parken skulle ha kostat 1,6 miljoner och invigts i fjol. Senaste uppskattningen är att invigning blir i augusti och kostnaden drygt den dubbla, berättar NWT.

Återstår då frågan om den ger mer glädje än gräl; om man klarar att samsas i Forshaga, när man misslyckats på så många andra håll. Man kan tycka att skejtföreträdare och sparkföräldrar borde kunna enas om att yngre barn håller till en del av anläggningen och brädåkarna i en annan. Men det går uppenbarligen inte.

Då är det rimligt med tidsregler som gör att ungarna på kickbike som är där utan övervakning, sällan tretton år fyllda, har begränsat tillträde i tid. Barnen som är så små att de måste passas har inte i anläggningarna att göra alls. Knattarna har inte den överblick som krävs ens för att upptäcka när en kickbiketricksande elvaåring kommer.

Föräldrar kan med fog köra ut rökande och krökande tonåringar som lägger beslag på gungor på lekplatser. Men brädåkande unga har lika stor rätt att hävda att skejtparken är gjord för dem och inte för femåringar på sparkcykel.

Allt är inte till för alla hela tiden, inte ens om det betalas via skatten.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida