Malin Siwe

Lektioner på bruten svenska är ett svek

Publicerad

Mammorna som larmat om att deras förstagluttare i Tjärnaängsskolan i Borlänge får klassföreståndare som talar svag svenska har rätt. Obehöriga svenskspråkiga lärare är bättre för barnen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Under många år har skolan svikit barn till invandrare. Överlag har lärarkåren haft lägre förväntningar på dem, och de som möter låga krav presterar i allmänhet inte mycket extra. Energiminister Ibrahim Baylan (S) har vittnat om när han började ha vanlig svenska som ämne:

- Det första jag fick höra var "eftersom du inte är född i Sverige så kommer du nog inte kunna nå mer än en trea", mindes Baylan.

Han klarade sig utmärkt ändå. Det har inte gått lika bra för andra. Resultaten i svensk skola har sjunkit i alla grupper, men mest för elever med två utrikesfödda föräldrar. Det hänger inte bara ihop med låga krav; den ökande bostadssegregationen bidrar.

Kurdiska mammor protesterar mot klen svenska

Nu finns det många bostadsområden där bara enstaka barn har helsvensk bakgrund. Sibel Sinseks son började i ettan i Tjärnaängsskolan förra veckan. När de kom dit fick de träffa de två klassföreståndarna, som talade svag svenska.

– Mina barn ska inte behöva lära lärarna svenska, utan de ska lära mitt barn svenska, förklarade Sinsek för Dalarnas Tidning.

Lum Gecis dotter går i samma klass. Hon är lika upprörd och funderar på att flytta dottern till en annan skola. Men:

– Alla barn är viktiga, inte bara våra, sa Geci i Mittmedia.

Ansvariga politikern Mari Jonsson är glad

Borlänges chef för för- och grundskolor, Ulrika Forsell, ombads av DT kommentera de svenskklena klassföreståndarna.

– Jag ser det som en tillgång. Det är så samhället ser ut och det är så vi vill ha det, ett rikt kulturellt samhälle, sa Forsell.

Kritiken lät inte vänta på sig. På kommunens hemsida förtydligade Forsell att det är "lärare som är behöriga i svenska som undervisar i svenska". Ansvarig politiker, Mari Jonsson (S), var till och med nöjd: "I dag när det är så stor brist på lärare är jag glad att vi har rekryterat flera personer med utländsk bakgrund som har akademisk utbildning".

Lärare har fått snällgodkänt

Uppföljningar av utländska lärare som har gått svensk tilläggsutbildning visar att en del av dem inte borde ha fått godkänt. De varken förstår eller talar svenska gott nog. Lärarna själva berättar att svenska elever ofta anstränger sig för att förstå, medan elever med utländsk bakgrund kan se ner på läraren.

Det är inte trevligt, men heller inte konstigt. Eleverna vet att de behöver tala infödingssvenska för att uppfattas som svenskar, och så får de lärare som inte är mycket bättre än de egna föräldrarna på språket. Tacka för att de känner sig svikna, och tar ut det på läraren.

Många med utländsk lärarexamen har gått ner i skolstadium. En hel del arbetar på förskolor, i invandrarområden.

Politiker och skolchefer i Borlänge och andra kommuner måste styra om. Lärare och barnskötare med skavanker i svenskan - tänk fotbollstjärnan Marta - kan fungera i skolor där nästan alla barn pratar ordrik svenska hemma. 

Men i områden där nio av tio barn har utländska rötter måste personalen tala infödingssvenska. Då är det bättre att leja studenter eller gymnasister med hyggliga betyg så att barnen får höra och lära majoritetsspråket.

Det är viktigare att barnen klarar sig bra än att vuxna får använda sin utländska lärarexamen. 

 

Läs även: 

Snabbspår riskerar ända med besvikelse 

Sänk inte kraven på snabbspåren 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag