Malin Siwe

Galet av Skolverket att överge stormaktstiden

Publicerad

Har du hört talas om Östersjöriket? Inte? Det är Skolverkets benämning på den epok som förr kallades stormaktstiden.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det nya begreppet är besvärligt. På många vis. Merparten av Sveriges kust sköljs ju ännu av Östersjöns vågor. Dessutom är det felaktigt.

Definitionen av ett rike är ett territorium under ett statsöverhuvud. På kartorna över "Östersjöriket" ingår förstås de svenska besittningarna i norra Tyskland: Bremen-Verden och Svenska Pommern.

Men där var varken Kristina eller de påföljande Karlarna högsta höns, de var vasaller i Det heliga romerska riket av tysk nation. Precis som alla andra grevar, hertigar och kungar löd de här under kejsaren som häckade i Wien när han inte var på resande fot.

Så om termen "Östersjöriket" ska användas korrekt får vi sudda ut de tyska provinserna från kartorna i läroböckerna. Vilket vore synd eftersom till exempel den vackra hansestaden Wismar var en svensk provins i teorin ända fram till 1903, fast den då varit pantsatt till hertigdömet Mecklenburg-Schwerin i hundra år.

Stormakten syns överallt

Den som går en guidad stadsvandring i Wismar får veta att regimkritiska DDR-medborgare fantiserade om att överlämningsavtalet skulle rivas upp. Det hade ju undertecknats av en makt som inte längre fanns. Sverige skulle förklara papprena ogiltiga och köpa tillbaka staden, drömde man.

Vart man än går på museer och stadsvandringar i Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen och Tjeckien är Sverige ständigt närvarande. Gustav II Adolf hänger över allt. I Ingolstadt i Bayern finns en uppstoppad häst, Der Schwedenschimmel, som sägs ha skjutits under majestätet i april 1632 och därmed är taxidermiskt äldre än hans ståtliga Streiff som är Livrustkammarens symbol.

Olomouc i Mähren är utsedd till världsarvsstad eftersom den är byggd i enhetlig barock. "Tack vare Lennart Torstensson", förklarar guiden. Fältmarskalken monterade ner alla hus - utom kyrkorna och ett par ståtliga profana byggnader - för att bygga befästningar av stenen och teglet under de åtta år Sverige ockuperade staden. Sen blev det nybyggnadsrusch.

Gustav II Adolf, stormaktskung.

Peace, love & Skolverket

I Bydgoszcz är gamla stan inget att hurra för. Men det var inte allierade bombanfall eller sovjetisk inmarsch som fördärvade stadskärnan. Den tog sig aldrig efter "den svenska syndfloden", det andra nordiska kriget på 1650-talet. Polackerna sjunger fortfarande "Som Czarniecki till Poznań, efter den svenska ockupationen, för fosterlandets räddning, ska vi återvända över havet" i sin nationalsång.

Ingen av de tre senast nämnda städerna ligger för övrigt vid Östersjön. Men de, som så många andra, formas fortfarande fysiskt och mentalt av Sveriges agerande under den tid vi var en stormakt.

Skolverkets motivering för begreppsbytet är att "ordet stormaktstiden riskerar att begränsa undervisningen till att handla mest om militärhistoria."

Slaguppställningsspecialisten Svenne lär inte ägna mindre av sin lärargärning åt Breitenfeld, Lützen, Narva och Poltava på grund av bytet. Kollegan Kumbaya-Karin torde prata lika mycket som förr om krigets fasor.

Vi måste tala om stormaktstiden. Inte för att trona på fornstora dar, inte heller för att be om ursäkt - utan för att förstå oss själva och vår omvärld lite bättre.

Finns i sjön gör vi ändå.

 

Läs även: Rädda museerna från normpolisen

Och varför inte:

Museer ska inte lajva Grön ungdom

 

Följ Expressen ledare på Facebook för fler ledare och krönikor!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag