Malin Siwe

Fridolin, tvångsprao blir bara dålig

Publicerad

Skolminister Gustav Fridolin (MP) borde ha nobbat förslaget om obligatorisk prao på högstadiet. Bra studiebesök är bättre än usel praktik.

Det sägs ibland att politiker saknar markkontakt. I jämförelse med Svenskt näringsliv och Företagarna har politikerna dammiga dojor. Företagens organisationsföreträdare svävar högt i det blå. 

Annars hade de aldrig drivit kravet att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att ordna minst två praoveckor för högstadieeleverna. Då hade de vetat att skälet till att allt färre skolor ordnar praktisk arbetslivsorientering är att det inte går att få fram platser. 

Detta faktum väljer Svenskt näringsliv att bortse ifrån. Man hänvisar till att åtta av tio företag i en enkät sagt att de vill ta emot praoelever. Jaha. Och nio av tio svenskar kan tänka sig att köpa elbil. 

Det är inte den goda viljan som räknas. Det är verkstaden. Den är det sämre med.

Många företag anser inte att de har råd att avsätta de handledare som krävs för att praon ska bli meningsfull, andra har slutat erbjuda platser för att eleverna tyckte det var urtråkigt att glo på vuxna som knappade på datorer. 

Heder till matbutiker, hotell och krogar som tar in praoelever

All ära till de företag som ställer upp med praoplatser. Det gör många handlare, hotellägare och krögare - alla med verksamheter där också 14-åringar kan känna att de gör nytta. De kan prismärka, packa upp, diska, duka och städa och eventuellt skaffa sig ett extrajobb om de gör bra ifrån sig. En vinst för bägge parter.

Men på väldigt många av dagens slimmade arbetsplatser är arbetsuppgifterna allt för komplicerade - oavsett om de utförs på ett fabriksgolv eller i ett kontorslandskap - för att praon ska få göra något praktiskt. Det blir till att titta på.

Då är det kanske smartare att skolorna gör upp med företagen om studiebesök. Välplanerade rundvandringar kan ge väl så viktiga insikter om olika jobb.

Östra Småland berättar att niorna på Kalmarsundsskolan, som slopat prao, förundrats över hur ljust, fräscht och robottätt det var på Scania. Hur tyst det var på sjukhuset och hur välorganiserat Skanskas stora bygge var. Fördomar sprack.

Studiebesöksmodellen sprider sig. Inte bara på grund av platsbristen. En del skolor har sett att många elever sjukskriver sig när de tycker praon är trist. Andra skolor har många ganska nyanlända elever som är rädda för att komma ensamma till en praktikplats där de har svårt att förstå och göra sig förstådda.

Prao skrämmande för den som inte har svenskan

Men prao är ännu det vanligaste. Oftast är det så att eleverna själva ska ordna platserna. Det slutar med att barn tillföräldrar med goda kontakter hamnar på hyggliga ställen. Hästflickorna har en tendens att söka sig till stallet och crosspojkarna till motorklubben. Att vidga sina vyer går inte alltid främst. 

Ungdomarna med föräldrar som kanske aldrig har haft ett jobb - de som mest av alla skulle behöva en bra prao - hamnar på en kommunal förskola eller i värsta fall hos vaktis på den egna skolan.

En bra praktikvecka är cool reklam för arbetsgivarna, privata som offentliga. Men den rimliga ordningen är att företag och kommuner anstränger sig för att ta fram goda platser i tillräckligt antal innan man börjar yra om lagstiftning. 

Usla praktikplatser är sämre än studiebesök. Allra helst för dem som är i störst behov av att se hur det går till i arbetslivet. Därför är det illa att regeringen följt Svenskt näringsliv upp i det blå och föreslagit obligatorium från höstterminen 2018.  

Det förekommer fortfarande att elever på gymnasiernas yrkesprogram inte får sin obligatoriska arbetsplatsförlagda utbildning för att platser saknas. 

Gustav Fridolin bör se till att den läroplanen följs, i stället för att komma med nya platskrav. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag