ELEVAVGIFTER
Många ungdomar idrottar med ambitioner. För de största talangerna finns möjlighet att söka till riksidrottsgymnasier, Rig. Där finns totalt 1 204 ­platser: alltifrån badminton i Malmö och Täby till volleyboll i Falköping. Talangbedömningen görs av respektive idrottsförbund.
För dem som inte passerar nålsögat men ändå vill har rejält med träning genom skolan finns Niu, nationellt godkända idrottsutbildningar med drygt 10 000 platser. Men de ekonomiska villkoren är sämre. Riksgymnasister har rätt till inackorderings­bidrag av sin hemkommun, de som går på Niu får hoppas att kommunen är snäll eller lita på att föräldrar och bekanta öppnar plånkan.

Nå, ingen är ju tvungen att gå Alpingymnasiet i Tärnaby, en Niu-skola. I så måtto kan man inte säga att boendekostnaden är en otillbörlig skolavgift. Men det är inte bara det. På schemat står också försäsongsläger. I fjol var det fem dagars inomhusåkning i Landgraaf, Holland och sedan tolv dagar i Saas Fee i Schweiz. Och åtminstone en lägervecka hemma.
Eleverna i årskurs tre och fyra i Tärnaby - flera idrottsgymnasier erbjuder eleverna att sprida ut utbildningen över ett extra år - betalar ingenting för dessa träningsläger. När Storumans kommun startade alpinlinjen lovade man att det skulle vara gratis. Sen fick man räkningarna, och bytte fot. Eleverna som går i ettan och tvåan får betala för alla läger utom ett uppladdningsläger i Sverige.

Nu börjar vi prata pengar. Stora pengar. På det alpina gymnasiet i Åre, Rig och Niu, uppskattade coachen att det rörde sig om 27 500 kronor för två veckor i Hintertux och två i Stubai i Österrike samt en i Funäsdalen i fjol. Skolan underströk att deltagandet, på skoltid, är frivilligt.
Men när en skola har utförsåkning som ­huvudämne och 25 av läsårets 180 ­dagar består av läger­träning i detta ämne - hur frivilligt är deltagandet då i realiteten?
Enligt skollagen får det bara "förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna". 27 500 kronor är inte en obetydlig summa. Inte 15 500 kronor heller, som det skulle bli i Årefallet om elever skippade en av Österrikeresorna.
Saken kommer nu att prövas av Skolverket. Inte apropå kostnaderna i Åre, men väl i Tärnaby där de yngre får betala mer än 20 000 kronor per skalle för alp­­resorna medan de äldre åker fritt.

Det naturliga är att Skolverket säger att avgifterna är orimliga: att en "frivillig" vecka på schemat är okej, men inte mer. Där­efter får kommunerna bestämma om de vill lägga skattepengar på utbildningsresor till glaciärer i Alperna eller om det får bli allmänna fysövningar på hösten i stället. Om Skidförbundet då bedömer barmarks- och gym­träning som otillräcklig får de ta ett tag i förbundskassan och skicka vidare.
Många föräldrar till idrotts­elever betalar glatt träningslägren, som i det flesta andra sporter kostar en bråkdel av alpinåkarnas och ibland är avgiftsfria. Mor och far driver snarare på för fler resor och tycker att det är bekvämare att skolan fixar läger än att ungarna åker i väg med gamla hemmaklubben. För åkas ska det.
Men lättja är inget ­argument för att rucka på principen om en ­avgiftsfri skola.