Skolkommissionens ordförande, Jan-Eric Gustafsson, tillsammans med regeringens "skolministrar", Helene Hellmark Knutsson (S), Gustav Fridolin (MP) och Anna Ekström (S). Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TTSkolkommissionens ordförande, Jan-Eric Gustafsson, tillsammans med regeringens "skolministrar", Helene Hellmark Knutsson (S), Gustav Fridolin (MP) och Anna Ekström (S). Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Skolkommissionens ordförande, Jan-Eric Gustafsson, tillsammans med regeringens "skolministrar", Helene Hellmark Knutsson (S), Gustav Fridolin (MP) och Anna Ekström (S). Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Utbildningsminister Gustav Fridolin tog emot Skolkommissionens slutbetänkande. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TTUtbildningsminister Gustav Fridolin tog emot Skolkommissionens slutbetänkande. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Utbildningsminister Gustav Fridolin tog emot Skolkommissionens slutbetänkande.  Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TTFoto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
 Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TTFoto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
 Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Lotten är mer rättvis än BB-köer i skolan

Publicerad

Genom bland annat lottning vill Skolkommissionen motverka orättvisor och segregation. Det är givetvis helt rätt.  

Det svenska skolsystemet är fragmentiserat. Det konstaterar Skolkommissionen i sitt slutbetänkande, precis som OECD gjort tidigare. Och decentralisering, mångfald och (val)frihet har förvisso varit hårt kramade värden i Skol-Sverige. 

Den modellen var aldrig riktigt lyckad och passar särskilt illa i ett land där sociala och etniska klyftor växer. 

Många av Skolkommissionens förslag syftar till att skapa ett mer sammanhållet och jämlikt skolsystem. Det mest omtalade förslaget är att "BB-köerna" till populära skolor ersätts med lottning, med förhoppning om att skolorna blir mindre segregerade. Detta ska även ske på högstadiet i kommunala skolor. 

Eftersom svensk borgerlighet omfamnar det fria skolvalet som om det vore inpräntat på gudomliga stentavlor, har reaktionerna därifrån varit kärva. Men det är ett rättvist förslag. Barn ska inte straffas för att föräldrarna flyttat eller inte valde skola på förlossningsbordet.

Hur effektfull en sådan reform skulle bli är dock svårt att veta. Och det är högst tveksamt om förslaget kan passera medelklassväljarnas ombud i riksdagen. 

Men det finns andra metoder att pröva, som bussning. Skolan måste integreras på ett eller annat sätt.

Staten ska styra skolan hårdare

Kommissionen vill också se hårdare statlig styrning. En ny statlig skolmyndighet med regional avknoppning ska hjälpa och stödja skolorna. Med bestämd min. 

Staten ska också kunna styra genom att fördela stora resurser till skolorna - och det ska göras med betydligt större fokus på klasskompenserande omfördelning än i dag. Dessutom föreslår kommissionen en statligt satt miniminivå för hur lite resurser en kommun - eller till och med enskilda skolor - får lägga på undervisning och elevhälsa. 

Detta är absolut steg i rätt riktning. Men givet bland annat det kommunala självstyret kan vägen mot mer statlig styrning bli en delikat historia. 

Lärare ska kompetenslyftas 

Ett extremt viktigt förslagskomplex handlar om att höja lärarnas kompetens. Kommissionen vill göra lärarutbildningen mer praktisk. Undervisningens status ska höjas på olika sätt och övningsskolor utvecklas till centra med både lärarutbildning och praktiknära forskningsarbete. Det låter utmärkt och arbetet bör påbörjas i går.

I framgångsrika skolländer är lärares fortbildning ömt vårdad och här vill Kommissionen se ett nationellt program med olika kvalifikationsnivåer.

Det låter lysande, men Sverige lider av farlig lärarbrist i dag. Regeringen yvs över att platser på lärarutbildningarna byggs ut men Kommissionen morrar: tillsätt resurser, också, annars blir det ingen kvalitet. Den risar också regeringen för att det är större söktryck till kompletterande lärarutbildningar - alltså alternativa vägar till läraryrket - än vad det finns platser. Det är inte acceptabelt i ett läge när skolorna skriker efter pedagoger.

Smakar det så kostar det. Svensk skola måste få kosta. 

 

Läs också:

Fridolin, sluta experimentera

Pisaskolan lutar minsann fortfarande 

Kravlöshet är ett svek mot barnen

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag