Tvättmedelsfabrikörer tillhör inte Centerns kärnväljare. Så regeringen har infört ett fosfatförbud för maskindiskmedel. Jättebra för Sverige och för Östersjön.
Jordbrukare, däremot, tillhör Centerns kärnväljare. Det märks. I tisdags presenterade miljöminister Andreas Carlgren (C) regeringens nya "havsstrategi". Jordbruket identifieras - som vanligt - som en av de stora havsförstörarna. Nödvändiga åtgärder listas, som att minska kvävegödslingen, öka inslaget av fånggrödor och anlägga mer våtmarker.
Men allt ska ske frivilligt för jordbrukarna, har regeringen bestämt. Den kroniskt optimistiske Carlgren är - optimistisk:
- Det är ingen tvekan om att de också ska göra det.
Om man inte är lagd åt huvudlös optimism, kan man använda lagar och ekonomiska styrmedel i kampen för en bättre miljö. Sverige har haft ett ekonomiskt styrmedel, den så kallade kväveskatten på handelsgödsel. Men i fjol infriade jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) sitt löfte om att ta bort kväveskatten. Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, WWF, gick i taket. Naturvårdsverket var också mycket kritisk i sitt remissvar. Borttagandet kommer att äventyra Sveriges mål att minska övergödningen, hävdade man, och efterlyste en ordentlig konsekvensanalys.
Remisstiden var bara fjorton dagar - som inföll efter att regeringen redan hade fattat sitt beslut - och någon knävlig konsekvensanalys behövs tydligen inte, bara den rätta optimismen finns. För Eskil Erlandsson är lika solig till sinnet som Carlgren, och svarade så här på frågan om borttagandet av skatten skulle kunna leda till ökad gödselanvändning:
- I stort ser jag ingen risk därför att (gödseln) är så pass dyr i sig, så man använder inte mer än vad växten behöver.
Ska man köpa det resonemanget måste man tro att antalet växter - och typen av växter - i Sverige är konstant och att jordbruksproduktionen är helt oberoende av lönsamhetskalkyler där produktionskostnader vägs in.
Om Centern ska kunna ta fajten med Miljöpartiet om klimat och miljö inför valet kan man inte uppföra sig som LRF:s ombud i regeringen. Att ta bort miljöskatter som LRF ogillar och sedan komma dragande med "frivillighet" ger inget seriöst intryck.
Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, påpekar att bönderna faktiskt har gjort en hel del för att minska utsläppen på frivillig väg. Men att frivilliga insatser bara kan hjälpa oss en bit på vägen.
Sverige har, inom ramen för Baltic Sea Action Plan, åtagit sig att minska belastningen av Östersjön med cirka 290 ton fosfor och 21 000 ton kväve per år till år 2021. Vi är långt ifrån målet. Och det finns ingen ordentlig plan för hur vi ska nå det.
Frivilliga insatser görs så länge det finns någon sorts vinst att hämta i slutändan. Men att rädda miljö och klimat innebär inte nödvändigtvis tydliga vinster, genast, för alla inblandade. I det läget måste en trovärdig regering gå in med hårda regler och oemotståndliga morötter.
Den handlingskraften tycks regeringen tyvärr sakna på miljöområdet.