Resultatet av Rättsmedicinalverkets ålderstester hittills är att tre av fyra är 18 år eller äldre. Foto: FREDRIK SAMUELSON
Resultatet av Rättsmedicinalverkets ålderstester hittills är att tre av fyra är 18 år eller äldre.  Foto: FREDRIK SAMUELSON

Lögnerna om ålder visar på ett haveri

Publicerad

Den svenska politiken i förhållande till gruppen ensamkommande asylsökande har varit ett haveri på flera plan. Det finns viktiga lärdomar att dra av detta.

 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är "en vandringssägen" att det skulle finnas vuxna inom gruppen ensamkommande flyktingbarn. Det slog Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare, fast i en debatt i SVT:s Agenda hösten 2015. Om det hade varit ett problem så skulle Rädda Barnen ha slagit larm för länge sedan, försäkrade hon.

Dahlin var långt ifrån ensam om den uppfattningen. Tvärtom fanns det länge ett starkt tabu mot att diskutera frågan om ensamkommandes ålder. Expressens ledarsida krävde redan år 2012 att Sverige skulle följa Norges exempel och införa ålderstester, men det betraktades då som en högst suspekt ståndpunkt. Antagligen lamslogs debatten av det faktum att sverigedemokrater hade gått ut och talat om "skäggbarn".

Nu visar de första medicinska åldersbedömningarna att 78 procent av de undersökta ensamkommande asylsökande ungdomarna är 18 år eller äldre. Och då har Rättsmedicinalverket ändå valt en metod som ska säkerställa en viss säkerhetsmarginal i bedömningen.

Resultatet borde inte komma som någon överraskning. Det ligger i linje med utfallet i våra nordiska grannländer. Allt talar för att just avsaknaden av åldersbedömningar i Sverige har varit den främsta drivkraften bakom det exceptionellt höga antalet ensamkommande asylsökande till Sverige (cirka 40 procent av alla som kom till EU under 2015).

Barn har fått dela boende med vuxna

Det är givetvis svårt att dra precisa slutsatser utifrån siffrorna från Rättsmedicinalverket. Hittills har bara 581 undersökningar genomförts och det är endast i ärenden där åldern anses vara osäker som ålderstesterna tillämpas. Å andra sidan är bedömningarna frivilliga och Migrationsverket har tidigare slagit fast att det finns oklarheter i runt 70 procent av fallen där de asylsökande har angett en ålder mellan 15 och 17 år.

En rimlig slutsats är därför att en betydande andel bland dem som har sökt asyl som ensamkommande barn i själva verket är vuxna. 

Det är ett haveri på så många plan. Barn har fått dela boende med vuxna. Dessutom uppgick kostnaderna för mottagandet av ensamkommande barn förra året till 26 miljarder kronor. 

Till det ska läggas den förtroendeskada som uppstår när så många centrala samhällsaktörer - från myndigheter till politiker och medier - blundar för verkligheten. 

Men den svenska naiviteten har också skapat ett stort lidande för alla de unga vuxna som har räknat med en framtid i Sverige och som nu svävar i ovisshet.

Ansvaret ligger på svenska politiker och myndigheter

Det finns många viktiga lärdomar att dra av detta haveri: Låt aldrig rädslan för främlingsfientlighet stå i vägen för verkligheten. Inse att fattiga och utsatta människor ofta väljer de möjligheter som står till buds för att söka sig ett bättre liv. I avsaknad av asylskäl kan det handla om att ingå skenäktenskap, använda falsk ID-handling, konvertera till kristendomen eller ljuga om sin ålder.

Det är inte så konstigt. Många svenskar hade gjort samma sak om de var i motsvarande situation. Det kan till och med vara klokt att många afghanska familjer väntar med att skicka iväg sina söner till väst tills de har uppnått en viss ålder och är mindre sårbara.

Ansvaret ligger i stället på svenska politiker och myndigheter att ta höjd för den sortens mänskliga kalkyler. Det är inte de ensamkommandes lögner som är det mest upprörande i Rättsmedicinalverkets rapport, utan de lögner som har dominerat svensk offentlighet. 

 

Läs också: Ett nej måste vara ett nej i flyktingpolitiken 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag