Leve Pride, trots allt

Så var det snart dags för sommarens nästa stora folkfest - i veckan går pridefestivalen av stapeln. Beroende på vem man frågar är det en omistlig frihetsfest eller ett urvattnat jippo där ett samlat etablissemang ger en särskild typ av "hbt-människor" en krampaktig kram.
Sanningen ligger väl som så ofta någonstans däremellan.
Pridearrangörerna brukar kritiseras för att å ena sidan föra ett Don Quijote-krig mot inbillade uttryck för homofobi och å andra sidan anpassa festivalen till etablissemangets glättiga bild av gayrörelsen.
Det är en kritik man lever upp till med viss regelbundenhet.
Förra året anklagade sponsringsansvarige Ulrika Lahne företag som inte ville sponsra festivalen för homofobi.
I år måste närvarande journalister leva upp till vissa språkregler för att inte riskera att bli av med sin ackreditering. Journalister ska exempelvis inte beskriva en man som en man, utan att vederbörande uttryckligen har kallat sig så.
Att göra tolerans till en fråga om hur väl myndigheter, politiker och press lärt sig sina hbt-lexikon är inte bara smålöjligt, utan dessutom farligt. Man riskerar att göra sig irrelevanta - det är trots allt inte så svårt att plugga hbt-glosor.

Årets festival är dock, trots allt, oerhört relevant. Inte minst för att den i år också är värd för Europride, och därmed är hela Europas pridefestival. Svenska politiker må säga snälla saker på pridefestivalen men i exempelvis Polen är tongångarna annorlunda. Landets dåvarande vice premiärminister tyckte för några år sedan apropå Warszawas pridefestival att man borde "gasa bögarna".
Flera av EU:s nyare medlemsländer präglas av extrem och våldsam homofobi, ofta sanktionerad från hög politisk nivå. Lyckligtvis har EU engagerat sig och enligt många aktivister successivt gjort läget bättre.
Att vissa inom gayrörelsen slåss mot väderkvarnar betyder inte att den svenska homofobin är död och begraven. Vi ligger i framkant vad gäller rättigheter (med undantag för den könsneutrala äktenskapslag som de pinsamma kristdemokraterna försöker stoppa).

Men kampen för tolerans handlar inte bara om lagar. Det finns oskrivna lagar också. Sociala konventioner som talar om för oss hur vi ska vara som män, som kvinnor, som hetero och gay.
Dessa konventioner har Stockholm Pride trots sina brister i tio års tid varit ett viktigt uppror mot. Festivalområdet förblir en livsviktig viktig frizon för "avvikare" från hela landet.