5 000 dagar. Journalisten Dawit Isaak fängslades av den brutala regimen i Eritrea. Foto: Privat

5 000 dagar. Journalisten Dawit Isaak fängslades av den brutala regimen i Eritrea.

 Foto: Privat

Ledare: Släpp inte taget om Dawit Isaak

Publicerad

Det är 5 000 dagar sedan den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fördes bort från sitt hem i Asmara, från hustru och barn, och fängslades av den brutala regimen i Eritrea. Han är inte dömd för något brott – någon rättegång har det inte blivit. Det var kampen för demokrati och frihet som fängslade honom.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Jag tänker fortfarande på hans händer, han hade så fina händer", säger Betlehem Isaak, Dawits dotter, till Expressen. Hon var nio år gammal för 5 000 dagar sedan. I dag är hon 21.

Eritrea slåss med Nordkorea om jumboplatsen vad gäller pressfrihet, enligt den amerikanska tankesmedjan Freedom House. Landet är slutet och hemlighetsfullt – ett svart hål, informationsmässigt. Inte ens när Afrikas horn drabbades av svår torka 2011, och hjälporganisationer larmade om svält och död, kom någon glasnost: Eritrea förnekade alla problem.

Men vittnesmålen om läget i landet, under diktatorn Isaias Afewerki, når omvärlden ändå, när människor flyr landet. Numera tycks det pågå ett veritabelt uttåg. Skälet är inte krig eller svält, utan snarare känslan av att landet har blivit ett stort fångläger. 1995 blev värnplikten obligatorisk. Tre år senare försvann tidsbegränsningen. Afewerki hade fått för sig att värnplikt skulle skapa ett disciplinerat, hårt arbetande och patriotiskt folk. I själva verket har den alltså blivit ett skäl för tusenden och åter tusenden att fly. Exileritreaner har vittnat om en grym och korrupt militärmakt, om sexuellt utnyttjande, våld och hot.

Isaias Afewerki och hans regim tycks befinna sig i ett mentalt belägringstillstånd. Omvärlden betraktas med misstänksamhet. Det är mot den bakgrunden man måste se Sveriges hittills fruktlösa försök att få Dawit Isaak fri. Men försöken måste likväl fortsätta, vecka efter vecka, år efter år, tills han återfår sin frihet. Omvärldens kamp är han bästa livförsäkring.

Sverige ger inte bistånd till Eritrea. Däremot kräver Afewerki en tribut av svensk-eritreaner. Många av de tiotusentals eritreaner som bor i Sverige tvingas betala skatt – 2 procent av inkomsten – till regimen i Asmara. De som vägrar betala kan räkna med att få kalla handen av ambassaden när de vill ha nytt pass eller visum för att besöka Eritrea.

FN:s säkerhetsråd har uppmanat medlemsstaterna att vidta åtgärder för att få stopp på den så kallade diasporaskatten - bland annat anklagas Afewerki för att slussa pengar vidare till al-Shabaab. En polisutredning inleddes i Sverige, men lades ner 2013. "Problemet är att det finns inget brott som heter indrivande av skatt", sa åklagaren Krister Petersson till SvD.

I opposition var Socialdemokraterna kritiska till alliansregeringens passivitet. Nu sitter de själva i regeringsställning. Det borde alltså vara dags att se över diasporaskatten igen.

Det är illa nog att Sverige inte har lyckats rå på Afewerkis paranoida regim och få Dawit Isaak fri. Vi borde åtminstone kunna se till att diktatorns tentakler inte når de människor som har flytt och fått en fristad i Sverige.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag