Utbildningsminister Gustav Fridolin (bild tagen på MP:s kongress) tog emot Ebba Östlins utredning... Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅNUtbildningsminister Gustav Fridolin (bild tagen på MP:s kongress) tog emot Ebba Östlins utredning... Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Utbildningsminister Gustav Fridolin (bild tagen på MP:s kongress) tog emot Ebba Östlins utredning... Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅN
...tillsammans med gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S). Foto: OLA AXMAN / /IBL...tillsammans med gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S). Foto: OLA AXMAN / /IBL
...tillsammans med gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S). Foto: OLA AXMAN / /IBL
Kunskap är en glädjekälla. Gymnasieminister Anna Ekström tillsammans med kronprinsessan Victoria på besök hos Svenska Rominstitutet i Rom, december 2016. Foto: SVEN LINDWALLKunskap är en glädjekälla. Gymnasieminister Anna Ekström tillsammans med kronprinsessan Victoria på besök hos Svenska Rominstitutet i Rom, december 2016. Foto: SVEN LINDWALL
Kunskap är en glädjekälla. Gymnasieminister Anna Ekström tillsammans med kronprinsessan Victoria på besök hos Svenska Rominstitutet i Rom, december 2016. Foto: SVEN LINDWALL

Låt nyanlända tonåringar gå i turboskola

Publicerad

Regeringen vill se fler nyanlända på gymnasiet. Men då måste ambitionerna i grundskolan höjas, inte sänkas. 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Utsikterna är inte lysande för utomeuropéer som kommer till Sverige i tonåren. Vid 24 år har bara var tredje kvinna i den här gruppen slutbetyg från gymnasiet. Bland männen är siffran ännu lägre: 27 procent. 

Utan gymnasiebetyg kommer man inte långt i arbetslivet. Det är ett individproblem - och, alltmer, ett samhällsproblem. Alltså tillsattes en utredning. Den blev klar i veckan och lystrar till den byråkratiskt halvapatiska rubriken: "Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet". 

Utredaren, tillika Botkyrkapolitikern Ebba Östlin (S), skriver att en avklarad skola är "den enskilt viktigaste faktorn för barns utveckling". 

Hon menar också att tid är en viktig faktor - och att "den korta tiden sannolikt är avgörande för de låga kunskapsresultat som eleverna har" när de kommit till Sverige i högstadieåldern.

Med den insikten hade man kunnat vänta sig resoluta förslag för att ge eleverna mer tid. Men icke.

Två veckors sommarlov för nyanlända

Östlin föreslår att skolor även fortsättningsvis ska kunna söka statsbidrag för lovskola för elever i årskurs 8 och 9. 

Men nyanlända tonåringar behöver ju jättemycket skola. De kan mycket väl gå mer i skola än svenska barn, som ju inte arbetar ihjäl sig, internationellt sett. 

De nyanlända borde ha längre skoldagar, färre lovdagar, ett sommarlov på max två veckor. Om de inte har nått ända fram när årskurs 9 ringer ut, vore förlängd skolplikt ett utmärkt verktyg. 

Ebba Östlin tar en annan väg: "Eftersom det finns begränsningar för hur mycket den enskildas undervisning kan utökas, finner utredningen det nödvändigt att i stället överväga på vilket sätt undervisningen kan anpassas i sitt innehåll".

Ambitionsnivån sänks, alltså. De nyanlända ska läsa färre ämnen än svenska elever. 10-12 ämnen i stället för 16. 

Östlin vill också att nyanlända ska slippa betyget F, underkänt. I stället ska de få ett skriftligt omdöme. Detta framställs som mer informativt och uppmuntrande för eleverna. 

Låga krav leder sällan till goda resultat

Här kan man skönja en klassisk vänstersyn på skolan: det är viktigare med vänlig omsorg än att ställa höga krav och rusta eleverna intellektuellt för framtiden. 

Visst, ett skriftligt omdöme kan spegla att en elev från ett trasigt land har fört en heroisk kamp mot dåliga odds. Men omdömet borde ges vid sidan av ett formellt betyg, inte i stället för. Det ska inte sopas under mattan (även om det skulle passa ansvariga politiker). 

Nå, även om utredaren hade haft högre ambitionsnivå, skulle verkligheten sätta käppar i hjulen. Turboskola för nyanlända kräver fler lärare och i Sverige råder akut lärarbrist. Dessutom är ju skolan kommunal. 

Man måste laga efter läge. Och en B-utbildning med tio ämnen kanske är en realistisk modell. Men faktum kvarstår: låga krav och förväntningar leder sällan till glädjande kunskapsresultat. 

Varför inte prova att anställa duktiga universitetsstudenter för alla de extratimmar som behövs? Det är bättre än att resignera. 

 

Läs också:

Kravlöshet är ett svek mot barnen 

Pisaskolan lutar minsann fortfarande

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag