Statssekreterare Karin Röding här intill Uppsala universitet där hon var direktör 2006-2007.
Statssekreterare Karin Röding här intill Uppsala universitet där hon var direktör 2006-2007.

Låt inte snålheten bedra visheten

Publicerad

Det kostar en tiotusendel av högskolebudgeten att vara med i OECD:s nya utvärderingsprojekt. För dyrt, säger regeringen. Det är dumsnålt till tusen.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För varje år vittnar allt fler lärare vid högskolor och universitet om studenternas klena förkunskaper. Det konstateras att kunskapskraven för godkänt minskar eftersom anslagen bygger på studenternas prestationer; uteblir poängen uteblir anslagen.

Samtidigt byggs högskolorna ut. Utvecklingen är den samma i hela västvärlden. Andelen elever som fortsätter till högre utbildning ökar, och den akademiska undervisningen blir mer internationell. 

Hur hanterar länderna detta med politik och riktlinjer, och vilka blir resultaten i praktiken? Det vill OECD undersöka. Man börjar med en pilotstudie. Estland, Nederländerna, Norge och Flandern i Belgien kommer att vara med. Men inte Sverige. Det skulle nämligen kosta fyra miljoner kronor.

"Eftersom det bara är fyra länder med nu vill vi använda pengarna på bättre sätt...Vi samlar inte pengarna på hög", förklarar statssekreterare Karin Röding i DN.

Fyra miljoner är en struntsumma sett till budgeten för högre utbildning, den omfattar 42,6 miljarder kronor. 

Samma summa till sommarlovsaktiviteter i Halland

Fyra miljoner är vad regeringen skickar i väg till kommunerna i Halland för att de ordnar avgiftsfria sommaraktiviteter för ungar mellan 6 och 15 år. Det är vad regeringen ger RFSU för att organisationen ska ge sexualupplysning på fler språk. 

Dessa exempel har regeringen pressmeddelat om i augusti. Pluttsatsningarna på det ena och andra är många fler. Det finns förstås skäl för alla. Men inte lika goda argument som för att ta vara på varje möjlighet till internationell utvärdering av högskolan. 

Dom ger pengar tillbaka vid usel undervisning

För kvalitetsbristerna är många. Statssekreterare Karin Röding om någon borde veta. Hon var rektor för högskolan i Mälardalen 2011-2016. Dit sökte sig amerikanskan Connie Dickinson Askenbäck för att läsa programmet Analytical Finance. Hon började hösten 2011 och gav upp 2013, kvaliteten var för låg.

Som icke-europé betalade hon studieavgift för utbildningen. Den ville hon ha tillbaka. Hovrätten kom i våras fram till att hon ska hälften. Universitetskanslerämbetet hade trots allt givit högskolan tung kritik.

Domen är överklagad till Högsta domstolen av båda sidor. Dickinson Askenbäck vill ha tillbaka hela avgiften, 170 000 kronor. Högskolan vill inte betala en spänn, eftersom hon fått poäng. 

Där har vi en av förklaringen till kvalitetskrisen inom den högre utbildningen. Det viktiga har blivit att dela ut poäng, inte att förmedla kunskaper och kritiskt tänkande på hög nivå.

Men poängen får aldrig bli vitsen med högre studier. Om OECD-projektet kan stävja en sådan utveckling lönar den sig många gånger om.

Regeringen bör ändra sig och anslå de fyra miljonerna. Klart att intresserade medborgare kan ordna insamling, men det är i så fall naturligare att göra för barns badutflykter än för utvärdering av högre utbildning.

 

Läs även: 

Med Löfvens Pisa-högskola går vi under 

Studenter är inte förvuxna elever 

Svält inte dina kritiker, Magdalena Andersson

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag