Välfärden behöver stora och permanenta tillskott framöver, inte tillfälliga pengar som i Magdalena Anderssons vårbudget. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Välfärden behöver stora och permanenta tillskott framöver, inte tillfälliga pengar som i Magdalena Anderssons vårbudget. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Låt er inte luras av rödgröna fickpengar

Publicerad

Välfärden behöver stora och permanenta tillskott av regeringen under åren framöver. Ändå fortsätter de rödgröna att dela ut fickpengar.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var en påtagligt nöjd finansminister som presenterade vårbudgeten på tisdagen. Med en ekonomi som är dopad av högkonjunktur och minusränta ser det mesta ljust ut. Det gäller inte minst finanserna som väntas gå på plus både i år och nästa år. 

Men det som Magdalena Andersson (S) talar tyst om är att kommuner och landsting har betydligt kärvare år framför sig. Vård, skola och omsorg knäar under trycket från en snabbt växande befolkning, stora barnkullar och ett ökande antal äldre. Samtidigt lämnar staten nu stegvis över notan för det stora flyktingmottagandet till kommunerna. 

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, fattas hela 50 miljarder kronor fram till år 2020. Ingen har ännu gett något svar på hur det svarta hålet ska fyllas.

Vad ska utsatta skolor göra med tillfälliga pengar?

I stället låtsas regeringen som att den höjer kvaliteten i välfärden genom att erbjuda tillfälliga fickpengar. Förlossningsvården får 500 miljoner kronor extra. Barn och ungas psykiska hälsa ges 100 miljoner kronor. Socialtjänsten får ett tillskott på 150 miljoner kronor och skolor med svaga studieresultat förstärks med en halv miljard.

Problemet är inte bara att regeringen öronmärker statsbidragen med massor av förbehåll, utan att de är tillfälliga. Pengarna delas alltså bara ut under 2017 och när det gäller kommunerna måste de också göra av med alla pengarna före årsskiftet.

Konkret innebär det att kommunerna förväntas anställa mängder av nya socialsekreterare under hösten för pengar som med största sannolikhet försvinner efter jul. När det gäller problemskolorna finns det inte ens en lista på vilka som kommer att ha rätt till extra pengar. Det är också oklart hur pengarna ska betalas ut. Ska kommunerna ansöka om pengarna eller dimper de bara ner? Och vad ska dessa utsatta skolor hitta på för denna "jämlikhetspeng" under de månader som sedan återstår innan bidraget dras in igen vid årsskiftet? 

Ett illusionstrick som väljarna måste lära sig att genomskåda

Så ser öronmärkningens förbannelse ut i verkligheten. Kommunerna hamnar i ett hopplöst läge där de inte vet om de kan räkna med de nya pengarna eller om regeringen tänker dra in dem igen och lämna en springnota. Det går inte att planera vård, skola och omsorg under sådana förutsättningar. Satsningarna blir ryckiga och upphackade. 

Det var inte länge sedan regeringen självt höll med om den analysen. Magdalena Andersson lovade minskad detaljstyrning och skröt om att de rödgröna i stället delade ut tio välfärdsmiljarder extra till kommunerna permanent.

Den insikten tycks nu som bortblåst. I takt med att valet närmar sig är lockelsen för stor att dela ut fickpengar till höger och vänster och sedan kräva in dem igen så att de kan lanseras som nya satsningar.

Det är politikens perfekta illusionstrick. Desto viktigare att väljarna lär sig att genomskåda det. 

 

Läs också: På önskelistan: fler tråkmånsar i politiken 

 

Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag