Arkivbild. Foto: Christer Järeslätt
Arkivbild. Foto: Christer Järeslätt

Lärare, ta ansvar

Publicerad
Uppdaterad
Lärarnas riksförbund (LR) visar i en rapport att niornas slutbetyg i allt högre grad hänger ihop med föräldrars bakgrund. Högutbildades barn drar ifrån lågutbildades.
LR har låtit mäta utvecklingen från år 1990 till 2008. Facket konstaterar i sitt förord att "svenska elevprestationer sjunker". Men av rapporten att döma är det tvärtom. Alla elevgrupper har ständigt stigande snittbetyg,
Denna betygsinflation trots en försämrad kunskapsnivå kommenterar Lärarnas riksförbund inte. För den utvecklingen går inte att skylla på några andra än lärarna själva.
Det allt starkare sambandet mellan social bakgrund och skolresultat har LR-ordföranden Metta Fjelkner däremot teorier om.
"Kanske är det så att de som har det sämre ställt varken har tid eller möjlighet att hjälpa sina barn på samma sätt som de med hög utbildning och/eller hög inkomst" säger Fjelkner till TT. Hon menar också att möjligheten att välja skola leder till segregation.
Metta Fjelkner önskar att en bred parlamentarisk utredning analyserar läget. Men det är knappast vad som behövs. Det som tarvas är att lärarkåren inser att det är hos lärarna huvudförklaringen finns. Inte hos föräldrarna. Eller politikerna.
Visst är det så allt fler föräldrar ställer allt orimligare krav på att skolan ska sköta basuppfostran, ordna kompisar åt det egna barnet och dagligen rapportera om framsteg och bakslag. Då måste lärare och rektorer säga ifrån, tala om att skolans uppgift först och främst är att se till att barnen lär sig allt de någonsin kan.

Ofta blir det precis tvärtom. Som när det är utvecklingssamtal om Lasse, 8 år. Läraren tar upp tre problem: Lasse är störig i klassrummet, han skapar hysteri på rasterna och ligger långt efter i svenska och matte.
Läraren föreslår ett kontrakt. Skolan ska klara av två av problemen och föräldrarna ett. Vem ska lära Lasse skriva och räkna? Föräldrarna förstås.
Det går inte till så över allt. Men på allt för många ställen. Det har många förklaringar som nästan alla handlar om lärarna.
Det handlar om att vi under decennier haft en dålig lärarutbildning. Den har varit felkonstruerad och lagt för liten vikt vid ämneskunskaper, som att lära små barn läsa. Dessutom har kravnivån varit löjligt låg.
Därtill har många lärare omhuldat teorin att barn av sig själva lär i den takt de är mogna för. Sen sitter där femteklassare som är svårhjälpligt efter.

Katederundervisning har ersatts av "individuellt arbete". Det låter vackert men betyder att eleverna blir lämnade ensamma med sin penna och sin dator. Och det lämnar framför allt barn från hem utan studietraditioner i sticket. Att läraren berättar för och diskuterar med eleverna är centralt för inlärningen.
Regeringen lägger om lärarutbildningen. Det är utmärkt. Men en riktigt bra skola får vi först den dag lärarna själva törs diskutera vad de har för ansvar för de försämrade resultaten och ökade klyftorna.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag